Från sekulär institution till religiös organisation: Helgedomsshinto i efterkrigstidens Japan

Tidsperiod:

1 juli 2021 – 30 juni 2024

Projektledare:

Ernils Larsson

Finansiär:

Vetenskapsrådet

Bidragstyp:

Bidrag för anställning eller stipendier

Budget:

3 450 000 SEK

Projektets syfte är att undersöka hur prästerskapet inom den japanska shintoismens huvudfåra – ”helgedomsshinto” – har anpassat sig efter den strikta sekulära ordningen i efterkrigstidens Japan. I den konstitution som skrevs under den allierade ockupationen efter Andra världskriget fastställs att staten och dess organ inte får ägna sig åt några former av ”religiösa aktiviteter” och att offentliga medel inte får tilldelas någon religiös institution. Syftet med den strikta sekularismen i 1947 års konstitution var att nedmontera ”statshinto”, ett ideologiskt system som spelat en nyckelroll i att legitimera det politiska styret i Japanska imperiet. Statsshinto hade aldrig juridisk status som religion i Japan före 1945, eftersom religion betraktades som en privat angelägenhet. Istället integrerades många element hämtade ur shintoistiskt tänkande i den offentligt sanktionerade sekulära berättelsen om Japan, och deltagande i shintoistiska riter och ceremonier var en offentlig plikt för alla undersåtar, oavsett eventuell religionstillhörighet. Det s.k. ”Shintodirektivet” i december 1945 kapade alla band mellan staten och shintoismen, varpå helgedomsshinto etablerades som en japansk religion. Under den allierade ockupationen gick shintoismen med andra ord från att vara en del i den nationella identiteten till att bli ett trossystem som enskilda medborgare kunde välja att följa.Omställningarna under ockupationens första år ledde till en ekonomisk kris för Japans helgedomar. För att tillvarata shintoistiska institutioners intressen grundades 1946 organisationen Jinja Honchō, ”den nationella helgedomsbyrån”. Jinja Honchō har under efterkrigstiden agerat som paraplyorganisation för omkring 80 000 helgedomar i hela landet och utövat betydande inflytande över helgedomsshintos teologi och praktik. Organisationen och de helgedomar som registrerats under den är ”religiösa organisationer” i juridisk mening. Trots detta har Jinja Honchō centralt ifrågasatt konstitutionens förenlighet med japansk tradition. Samtidigt tvingas shintoistiska aktörer hantera de många praktiska problem som konstitutionen har medfört för alla religiösa organisationers interaktion med offentliga aktörer, inte minst när det kommer till kulturminnespolitik. Såväl offentliga som religiösa institutioner har arbetat fram olika strategier för att kunna interagera utan att bryta mot konstitutionen. Sådana strategier har inte tidigare belysts i någon större omfattning av forskarvärlden.Projektet består av två delar. Den första delen syftar till att klargöra hur helgedomsshinto på institutionell nivå förhållit sig till sekularismen och bygger på en närläsning av material publicerat av Jinja Honchō under hela efterkrigstiden. I första hand analyseras praktiska skrifter som behandlar hur shintoistiska präster bör agera för att hålla sig inom lagens ramar vid de tillfällen då de interagerar med offentliga aktörer. Analysen inkluderar också en genomgång av texter som är kritiska mot konstitutionen. Materialet omfattar bland annat läroböcker som används under utbildningen av shintoistiska präster, men även prästerskapets olika facktidskrifter. Den andra delen av projektet utgörs av en etnografisk studie baserad på fältarbete bland shintoistiska präster vid ett antal helgedomar i Japan. Denna studie ska ge en fördjupad inblick i hur shintoistiska aktörer på gräsrotsnivå agerar i sin vardag för att anpassa sig efter japansk lag. Trots att Jinja Honchō är en av Japans största religiösa organisationer är forskningen om rörelsen ännu bristfällig. Denna studie kommer att bidra med relevant ny kunskap om hur Jinja Honchō förhåller sig till konstitutionen, ett högaktuellt ämne då frågan om grundlagsreform är av stor politisk betydelse i Japan. Studien kommer därtill utgöra ett bidrag till den komparativa forskningen om religionsbegreppets relevans samt till den forskning som bedrivs om sekularitet och religionslagstiftning.