Den tidigmoderna bergsvetenskapens geografier. En digital historia över Bergskollegiums utländska studieresor 1691–1826

Tidsperiod:

1 januari 2022 – 31 december 2024

Projektledare:

Jacob Orrje

Projektdeltagare:

Olof Karsvall, Måns Jansson

Finansiär:

Vetenskapsrådet

Bidragstyp:

Projektbidrag

Budget:

4 493 000 SEK

Gruvnäring och metallframställning var centrala aktiviteter i det förindustriella Europa. Förädlingen av underjordens rikedomar gav finansiella muskler, möjliggjorde vapenproduktion och lockade till industriella satsningar. Sverige är ett synnerligen bra exempel, med en tidigt storskalig produktion av koppar och järn. Från 1649 kontrollerades Sveriges gruv- och metallnäring av ett centralt ämbetsverk: Bergskollegium. Under drygt 200 år (fram till 1857) var det ett viktigt nav i det statliga maskineriet. I ljuset av ny historisk forskning framstår organisationen dock som betydligt mer rörlig och dynamisk än vad vi tidigare trott. Kollegiets uppmuntrade sina tjänstemän att resa ut i världen på studieresor, för att samla ny kunskap om metallframställning. Dessa resande tjänstemän skrev noggranna rapporter om sina resor, som sedan renskrevs och samlades i kollegiets arkiv. Den samling av handskrivna reseberättelser finns fortfarande bevarad på Riksarkivet i Stockholm. Trots att de har stor betydelse för både svensk och internationell historisk forskning, har Bergskollegium reseberättelser ännu inte studerats på ett systematiskt sätt.Detta projekt är ett samarbete mellan forskare vid Uppsala och Stockholms Universitet. Genom nya digitala metoder studerar vi Bergskollegium i dess fulla geografiska och sociala räckvidd, med syftet att kartlägga den förindustriella gruvdriftens geografi och att förstå de sätt på vilka tjänstemännen samlade in ny kunskap under sina resor.Projektet består av fyra steg: Först digitaliseras de ungefär 12 000 sidor som utgör kollegiets reseberättelser. De digitaliserade handlingarna kommer att tillgängliggöras online för både allmänhet och forskare genom Riksarkivets databas NAD. I ett andra steg kommer projektet att använda HTR (Handwritten Text Recognition), en helt ny teknik som bygger på maskinlärning och avancerad bildigenkänning, för att träna datorer att automatiskt skriva av reseberättelserna. Texten kommer sedan i ett tredje steg att annoteras digitalt på ett sätt som gör det möjligt att identifiera personer, platser, objekt och händelser i källmaterialet. Dessa taggar blir basen för ett rikt dataset, som möjliggör en vidare systematisk analys av materialet.Med utgångspunkt i detta dataset kommer vi i ett fjärde steg att genomföra spatiala analyser av hur kollegiets resor utvecklas över tid, samt textanalyser för att förstå hur tjänstemännen genomförde sina resor och hur de förmedlade sina nya erfarenheter genom reseberättelser. Projektet ger på så sätt nya perspektiv kring hur tjänstemännen samlade in kunskap från utlandet, med potential att förändra förståelsen av de roller kunskap och mobilitet hade i formandet av tidigmoderna stater. Projektet ger även nya insikter i hur resemönster förändrades under den studerade perioden, och hur resandets praktik, skrivandet av reseberättelser, och insamlandet av kunskap förändrades över två århundraden. På så sätt kommer projektet att ge nya sätt att förstå viktiga historiska processer, såsom framväxten av modern vetenskap, industrialism, och rörlighet.