En gymnasieutbildning för alla? Hur påverkar gymnasieutbildningens utformning risken för avhopp och arbetslöshet?

Tidsperiod:

1 januari 2022 – 31 december 2025

Projektledare:

Jonas Larsson Taghizadeh

Projektdeltagare:

Marcus Österman

Finansiär:

Vetenskapsrådet

Bidragstyp:

Projektbidrag

Budget:

4 320 516 SEK

Att inte fullfölja gymnasiet är idag en av de största riskfaktorerna för arbetslöshet och låg ekonomisk standard, såväl i Sverige som internationellt. De som hoppar av har svårare att komma in på arbetsmarknaden, har betydligt lägre inkomster och är mer drabbade av sociala problem. För samhället leder skolavhoppen både till lägre skatteintäkter och till högre kostnader. Problemet med avhopp från gymnasiet är omfattande i Sverige och så många som en tredjedel av de som påbörjar gymnasiet har inte tagit gymnasieexamen fem år senare.Att öka andelen elever som fullgör sin gymnasieutbildning ligger därför högt upp på den politiska agendan. Reformer som syftar till att motverka gymnasie­avhopp har framför allt fokuserat på att skapa mer renodlade yrkesprogram med färre teoretiska ämnen i förhoppningen om att detta ska göra det enklare att slutföra gymnasiet. Mer renodlade yrkesutbildningar ses även som ett centralt medel för att nå ett av EU:s huvudmål på utbildningsområdet om att minska andelen gymnasieavhopp till 10 procent. I enlighet med detta var ett av huvudsyftena bakom den senaste stora reformen av gymnasieskolan i Sverige, Gy11, att minska avhoppen från yrkesprogrammen genom att dra ner på det teoretiska innehållet.Trots den stora policyrelevansen är det oklart i forskningslitteraturen om renodlade yrkesprogram faktiskt kan minska skolavhoppen och i förlängningen ungdoms­arbets­lösheten. Huvuddelen av de studier som finns har olika typer av metodproblem som gör att det inte går att lita på deras resultat. Främst handlar det om att det inte går att veta vad som beror på en viss utbildning i sig eller på att olika utbildningar lockar till sig vissa typer av elever. Det finns därför i den internationella forskningen bara två studier som på ett trovärdigt sätt lyckas studera effekterna av gymnasieutbildningens utformning på risken för studieavhopp. Inga studier har gjorts på effekterna av 2009 års omfattande gymnasiereform i Sverige, Gy11, trots att detta var ett av huvudsyftena med reformen.Mot denna bakgrund syftar detta projekt till att studera hur gymnasieutbildningens utformning och innehåll påverkar risken för att elever hoppar av gymnasiet och i sin tur risken för arbetslöshet.  Vårt projekt kommer att göra tre viktiga bidrag till litteraturen om hur gymnasieutbildningens utformning påverkar risken att elever hoppar av gymnasiet och risken för arbetslöshet under det tidiga vuxenlivet.För det första använder vi oss av en ny metod för att studera hur gymnasieprogrammens utformning påverkar sannolikheten att hoppa av gymnasiet och risken för arbetslöshet. Metoden kommer att ge oss betydligt mer trovärdiga resultat jämfört med tidigare forskning. Genom att dra nytta av hur antagningen till gymnasiet går till och genom att använda internationellt unika svenska registerdata så har vi goda möjligheter att skilja på vad som beror på utbildningen i sig och vad som beror på elevernas bakgrund.För det andra så har vårt projekt bättre möjligheter att studera hur risken för avhopp påverkas av olika programs faktiska innehåll. Av särskild vikt är att studera om mer teoretiska kurser ökar risken för avhopp. Det blir här också centralt att se till hur 2009 års svenska gymnasiereform påverkade risken för avhopp. Reformen innebar bl.a. färre teoretiska kurser på yrkesprogrammen. På så sätt kommer vi också kunna utvärdera effekterna av själva reformen, vilka hittills inte har studerats.För det tredje ger vår tillgång till registerdata oss väldigt goda möjligheter till att studera hur risken för avhopp och arbetslöshet skiljer sig åt mellan olika grupper. Att studera skillnader mellan pojkar och flickor kommer att vara av stort intresse men också att studera t.ex. utlandsfödda och dem med lågutbildade föräldrar. Hur gymnasiets utformning påverkar risken för avhopp för resurssvaga grupper är av särskild betydelse eftersom skolan har ett uppdrag att kompensera för barns olika uppväxtvillkor.