Inhibitoriska interneuron i neurala kretsar för emotioner och kognition

Tidsperiod:

1 januari 2023 – 31 december 2026

Projektledare:

Klas Kullander

Finansiär:

Vetenskapsrådet

Bidragstyp:

Projektbidrag

Budget:

4 800 000 SEK

Vi har funnit att särskilda ”mod” celler, i en del av hjärnan som heter hippokampus, spelar en nyckelroll för riskfyllt beteende och ångest. Dessa nervceller kallas för OLM-celler och skapar en speciell hjärnrytm när djur känner sig trygga i en hotande miljö, som när en mus gömmer sig från en katt men är medveten om kattens närhet. Ångest och riskbeteende kan alltså styras av OLM-celler i hippokampus men vi har också funnit att OLM-celler påverkar minnesbildning. Förändrar vi aktiviteten i OLM-celler kan vi förbättra eller försämra inlärning i minnestester.Minne och inlärning styrs även av hjärnbarkens kretsar, och i hjärnbarken finns systercellen till OLM-cellen, den s.k. Martinotti-cellen. Dessa två nervcellstyper är uppkopplade på likartat sätt även fast de har olika funktioner. Vi vill undersöka om och hur Martinotti-cellen kan påverka inlärning. Vi vill också ta reda på hur vårt känslotillstånd kan påverka inlärning, och hur Martinotti-cellen bidrar till att befästa en rädsla. Är minnesbildning beroende av vår emotionella status, dvs kommer vi ihåg bättre om vi är skrämda och i så fall, bidrar OLM-cellens och Martinotti cellens aktivitet till detta? Kan vi förstå det öppnar sig möjligheter för att behandla traumatiska minnen som påverkar våra liv.Denna forskningsplan kombinerar avancerade genetiska metoder med funktionella analyser för att avslöja nya mekanismer i neuronala nätverk som styr minne, kognitiva förmågor och känslor. Detta är en stor utmaning inom biomedicinsk forskning som väcker allt större intresse. Neurologiska och neuropsykiatriska störningar påverkar en stor del av befolkningen och orsakar ett stort lidande både för patienter och närstående. Kostnaden för samhället är betydande - dåligt förstådd neurobiologi samt brist på tillförlitliga djurmodeller gör att läkemedelsutvecklingen dröjer. Vår forskning kan bidra med viktig kunskap för hur neuronala kretsar fungerar och hur de kan vara inblandade i demens och neuropsykiatriska sjukdomar.