Tillit och motstånd: Ett utbildningshistoriskt perspektiv på svenska föräldrars relation till skolan 1861-2012.
- Tidsperiod:
- 1 januari 2024 – 31 december 2027
- Projektledare:
- Sara Backman Prytz
- Projektdeltagare:
- Joakim Landahl, Germund Larsson
- Finansiär:
- Vetenskapsrådet
- Bidragstyp:
- Projektbidrag
- Budget:
- 5 915 204 SEK
I alla tider har föräldrar engagerat sig i både sina egna barns skolgång och i skolan som institution. Under 1800-talet fanns ett visst missnöje och en skepsis från föräldrar gentemot folkskolan. Barns fostran och utbildning hade traditionellt sett skett i hemmet, under överseende av föräldrarna. Genom att folkskolan infördes flyttades ett fostrans- och utbildningsansvar gradvis över på skolan, och föräldrar förlorade en del av kontrollen över sina barn. Under 1900-talet växte ett starkt välfärdssamhälle fram och den svenska statens och kommuners ansvar för barn ökade. Parallellt med grundskolans framväxt ser vi även en stark föräldraorganisation, med t.ex. grundandet av föreningen ”Hem och skola”. Under det sena 1900-talet förändrades spelplanen något, när utvecklingen gick från ett starkt organiserat föräldrakollektiv till ett mer individualiserat föräldraengagemang, när fria skolvalet kom att stå i fokus och föräldraföreningarnas betydelse minskade. Projektets övergripande syfte är att beskriva föräldrars relation till den svenska skolan, med ett särskilt fokus på deras tillit till skolan som institution och hur denna har förändrats över tid. Genom arkivstudier av olika typer av källmaterial kommer vi kunna följa hur föräldrars relation till skolan förändrats från 1860-talet och fram till 2012. Vägledande för vår studie är följande frågeställningar:Vilka skolfrågor har föräldrar engagerat sig i?Hur har föräldrar organiserat sig?I vilka sammanhang har föräldrar fört fram sina åsikter om skolan, och hur?Vilka konfliktlinjer har funnits mellan föräldrar och skola?Det övergripande målet med forskningsprojektet är att utveckla och fördjupa kunskaper om samspelet mellan familjer och skolan som institution, vilket kommer kunna komma såväl historisk som samtida utbildningsvetenskaplig forskning till gagn.