Förgiftad Mat: En etnografisk studie av livsmedel kontaminerad med skadliga jordbrukskemikalier och tillsatser i Bangladesh

Tidsperiod:

1 januari 2025 – 31 december 2029

Projektledare:

Camelia Dewan

Finansiär:

Formas

Bidragstyp:

Oklassificerat

Budget:

5 875 968 SEK

Industriell jordbruksproduktion (mekanisering, längre odlingssäsonger och användning av högavkastande grödor, bekämpningsmedel och konstgödsel) har tilltagit globalt sedan 1950-talet. Detta har ökat livsmedelstillgängligheten, men i en värld hotat av klimatförändringar och miljöförstöring, så växer oron att beroendet av jordbrukskemikalier är ohållbart: konstgödsel såsom kväve har bidragit till växthusgasutsläpp, markförsurning och minskad markbördighet sedan 1940-talet. Samtidigt är människor runtom i världen alltmer bekymrade över huruvida maten de äter är fri från gifter och farliga ämnen. Forskning knyter i allt högre grad nya former av cancer och hälsoproblem till "moderna" dieter bestående av industriellt processad mat. Trots att fokus på hållbar, hälsosam och trygg livsmedelsförsörjning ökar stadigt i västvärlden, så koncentrerar sig biståndsgivare som U.S. Agency for International Development och Världsbanken på att öka jordbruksavkastning genom att stötta fortsatt användning av konstgödsel och bekämpningsmedel i utvecklingsländer. Att tillgodose fattiga människors näringsintag är ett moraliskt ändamål i sig, men blir problematiskt om kvalitetssäkringen av livsmedelsproduktion brister. Till exempel, mer än hälften av riset i Bangladeshs huvudstad Dhaka (14,4 miljoner invånare) är förorenat med bly på grund av tungmetallföroreningar i konstgödsel. Dessutom används fortfarande bekämpningsmedel som är förbjudna internationellt, såsom DDT och Endrin, medan tigerräkor för export är kontaminerade med hälsoskadliga gifter. Studier har funnit höga halter av bekämpningsmedelsrester i livsmedel som säljs på marknader i Bangladesh, befolkningen äter då mat som fortfarande är giftig.Vad kan en antropologisk studie av matkontaminering i Bangladesh avslöja gällande livsmedelssäkerhet och hållbarhet både i landet och bortom dess gränser? Mer än vad som kanske först är uppenbart. Antropologer lär känna ett samhälle inifrån genom att tillbringa långa perioder tillsammans med sina informanter. Under ett år av fältstudier för mitt doktorandarbete i Bangladeshs kustområden, distriktsstaden Khulna och huvudstaden Dhaka var det tydligt bland samtliga av mina informanter – från de fattiga på landsbygden till den utbildade urbana medelklassen - att de är oroliga för hälsorisker orsakade av mat som säljs på marknaderna. I nyheterna kunde man regelbundet läsa om hur fisk, grönsaker och frukt (särskilt mango) injiceras med formalin [för att förhindra mat från att ruttna], samt att kemikalier som karbamid används för att få frukt och grönsaker att mogna snabbare, medan kryddor och matolja späds ut med oätbara ämnen såsom tegelstenspulver och motorolja. Istället för att uttrycka oro över att det inte finns tillräckligt mycket med mat, så oroade sig vanliga Bangladeshare, även de med lägst inkomster och under globala fattigdomsgränser, för bhejal [oren, besudlad, förorenad, skadlig] mat. Bhejal mat innefattar både när maten odlats med konstgödsel och bekämpningsmedel, och/eller aktivt kontaminerats för försäljning. Mina informanter uttryckte idéen att bhejal mat skapar bhejal människor genom att försvaga organ och utsätta dem för sjukdom såsom stroke, cancer samt lever- och njurproblem. Denna lokala förståelse av hur matkontaminering påverkar både miljö och hälsa öppnar an för en antropologisk undersökning av vad som anses vara bhejal, samt hur och varför mat blir bhejal, dvs. besudlas med hälsoskadliga ämnen. Projektets syfte är att förstå de individuella motivationer och överväganden, de formella och informella sätt, som livsmedel blir ’besudlad’ och ’giftig’. Detta kommer att innefatta en antropologisk undersökning av livsmedelshantering bland mat- och jordbrukskemikalieåterförsäljare i tre olika typer av marknader (landsbygd, distriktmarknad och huvudstad) för att förstå hur och varför skadliga ämnen tillsätts i livsmedel. Upprepade djupintervjuer med anställda inom jordbruks- och livsmedelssäkerhetsmyndigheter kommer även att utföras för att förstå de officiella perspektiv kring orsakerna bakom livsmedelskontaminering och bristande livsmedelskontroller. Projektets kvalitativa fokus på orsakerna bakom livsmedelskontaminering bidrar till att belysa problematiken kring industrialiserad matproduktion och ohälsa för att stödja potentiella lösningar för trygg och hållbar livsmedelsförsörjning i utvecklingsländer.