Menopausal hormonbehanding: mot individualiserad vård

Tidsperiod:

1 december 2024 – 30 november 2028

Projektledare:

Alkistis Skalkidou

Projektdeltagare:

Jan Brynhildsen, Inger Sundström Poromaa, Evangelia Elenis, Diego Hernan Giunta, Anna-Clara Spetz Holm, Stavros Iliadis, Angelica Lindén Hirschberg

Finansiär:

Vetenskapsrådet

Bidragstyp:

Stöd till forskningsmiljö

Budget:

18 199 000 SEK

Menopausal hormonbehandling (MHT) föreskrivs vid klimakteriebesvär, ett mycket vanligt tillstånd under kvinnans övergångsålder. Upp till 7 av 10 kvinnor drabbas och i Sverige tillkommer 70 000 nya fall årligen. En tredjedel av dessa kvinnor behöver effektiv och säker behandling för att uppnå en bra livskvalitet men enbart en bråkdel av dessa får behandlingen. Under 90-talet var användningen av MHT spridd och hormoner förskrevs även som förebyggande behandling mot hjärtkärlsjukdomar och för att ge ett ökat allmänt välbefinnande. Senare kom dock studier som tydde på ökad förekomst av hjärtkärlsjukdom, bröstcancer och stroke bland användare. Trots begränsningar i dessa studier och nyare data som inte kunnat bekräfta dessa risker, har både förskrivningen av MHT och efterfrågan från kvinnor minskat, även bland fall med påtagliga besvär. Det är därför mycket viktigt att öka evidensnivån inom detta ämne så att kvinnor kan fatta välinformerade beslut om sin behandling och att onödigt lidande därmed undviks. Kunskapsläget, speciellt kring en del behandlingsrelaterade aspekter av traditionella och nyare preparat, som mikroniserat progesteron, är fortfarande oklart och välgjorda moderna studier saknas. Detta projekt innefattar olika forskningsmetoder och typer av studier och syftar till att undersöka (1) kvinnornas samt läkarnas attityder och erfarenheter av MHT-förskrivning genom två nationella studier, (2) sambandet mellan olika typer av MHT och ett flertal hälsoutfall, såsom bröst- och gynekologisk cancer, hjärtkärlsjukdomar och psykisk hälsa, baserat på data från flera nationella register samt (3) skillnader mellan traditionella och nyare preparat (mikroniserat progesteron) avseende risken för bröst- och endometriecancer samt mående och livskvalitet, genom en randomiserad kontrollerad studie. Studieresultaten kommer att hjälpa kvinnor och vårdgivare att fatta informerade beslut och göra individualiserade behandlingsval som utgår från ny evidens i en svensk kontext.