Internetmikroskopet: energi- och miljöpåverkan av onlinetjänster och deras roll i vardagen

Tidsperiod:

1 december 2024 – 30 november 2029

Projektledare:

Mike Hazas

Finansiär:

Formas

Bidragstyp:

Oklassificerat

Budget:

5 955 794 SEK

De flesta människor som omfattas av det svenska samhället är medvetna om att vår moderna livsstil medför avsevärda miljöbelastningar, till exempel bostadsuppvärmningen, matproduktionen och transporterna. De negativa konsekvenserna härstammar emellertid även från någonting relativt obekant, som många av oss använder så gott som varje vaken timme under dygnet: Internet och de därmed förknippade digitala apparaterna. Dessa produkter (t.ex. smarta mobiltelefoner, läsplattor, bärbara datorer and spelkonsoler) är ständigt uppkopplade för att vi ska ha snabb tillgång till tjänster såsom videostreaming (t.ex. YouTube) och sociala medier (t.ex. Facebook, Twitter och Instagram). Den energikonsumtion och miljöpåverkan som användningen av dessa ger upphov till är inte uppenbar, eftersom apparaterna vanligtvis är små och den “sömlösa” accessen till Internet är i princip obegränsad i både tid och rum. Man kan säga att det välkända begreppet “molnet” i sig antyder att den alltmer utbredda digitaliseringen är i princip eterisk och oproblematisk. I själva verket är det motsatsen som råder. Resultaten av de uppskattningar som hittills har gjorts varierar kraftigt, men medianen indikerar att Internet och relaterad IT i dagsläget står för närmare 10 procent av den globala elanvändningen och 3-4 procent av de globala koldioxidutsläppen. Ökningstakten är dessutom hög i dessa avseenden.Energianvändning och koldioxidutsläpp debatteras flitigt som ett led i samhällsutvecklingen, exempelvis när det planeras för en expandering av en flygplats, en utbyggnad av vägnätet eller liknande. Debatten handlar i allt väsentligt om att fastställa balansen mellan omfattningen på miljöpåverkan (hur stor energikonsumtion och hur mycket utsläpp tjänsten i fråga förorsakar) och samhällsnyttan (vilket syfte den aktuella tjänsten fyller och vilken betydelse den har). När det gäller IT och Internet är svaret på den frågan svårfångad. Dels för att digitala tjänster har mycket varierande påverkan beroende på när, var och hur de används, dels för att de spelar en så pass genomgripande roll i, och är mer eller mindre ett med, människors liv att det är svårt att bedöma konsekvenserna i dessa avseenden. Det aktuella projektförslaget adresserar dessa utmaningar och kringgår IT-användningens distribuerade natur genom att utgå från individuella hushåll.I projektet “Internet Microscope” görs ett urval av tusentals frivilliga hushåll i Sverige baserat på demografiska faktorer. Varje hushåll erhåller ett paket med posten, vilket innehåller en liten enhet som integreras i hemnätverket. På så sätt är det möjligt att härleda vilka digitala tjänster hushållen använder, vid vilken tidpunkt detta sker och hur mycket datatrafik (hur många megabytes) det genererar. Paketet innehåller även en mobil app eller en enhet med pekskärm, via vilken de vuxna personerna i hushållet kan logga in i en så kallad “time-of-use diary” och registrera vad de gör vid olika tidpunkter, vilka apparater de använder samt, valfritt, vem de är tillsammans med och hur de känner sig. Data avseende hushållens användning av Internet och digitala tjänster samlas in under minst 24 timmar, varpå deltagarna kostnadsfritt återlämnar paketet till forskargruppen via närmaste PostNord-ombud. All data anonymiseras innan analyserna påbörjas.Resultaten förväntas hjälpa företag och lagstiftare att maximera samhällsnyttan samtidigt som energianvändningen och dess miljöpåverkan minimeras. Projektet adresserar flera områden där det idag finns kunskapsluckor, till exempel följande frågeställningar: Hur mycket av hushållens Internet-trafik utgörs av reklam? Hur stor andel av datatrafiken är helt automatiserad (t.ex. mjukvaruuppdateringar) och inte direkt relaterad till det huvudsakliga syftet med användningen av en specifik tjänst? Hur mycket datatrafik genereras av smarta hemprylar och ”sakernas Internet”? Vilka tjänster värderas högst och i vilka sammanhang?För en populärvetenskaplig introduktion till detta ämne, där även sökanden figurerar, se CNN:s 5-minutersvideo “Our video streaming habits impact the planet. Here’s how.” https://edition.cnn.com/videos/world/2021/03/24/video-streaming-environmental-impact-project-planet-lon-orig.cnn