Tarmhjärnaxeln kring graviditet: illamående, ångest och depression

Tidsperiod:

1 januari 2025 – 31 december 2028

Projektledare:

Luisa Warchavchik Hugerth

Finansiär:

Vetenskapsrådet

Bidragstyp:

Bidrag för anställning eller stipendier

Budget:

6 000 000 SEK

Graviditet och tiden efter förlossningen innebär stora metabola, immunologiska och hormonella utmaningar för kroppen. Neurologiska symtom är också vanliga under denna period. De vanligaste är graviditetsillamående, nedstämdhet efter förlossningen och förlossningsdepression. Både illamående och depressiva symtom förekommer på en skala från milda besvär till allvarliga symtom som kan sätta både mamma och barn i fara. Vissa riskfaktorer är välkända, som ung ålder, låg socioekonomi och avsaknad av en stödnätverk. Dessa faktorer tillåter ändå inte tidig identifiering och stöd för högriskgraviditeter, och mer behövs.Här använder vi två stora kohorter som omfattar totalt 4.551 graviditeter. Voluntärerna har svarad på omfattande frågeformulär om sitt liv och hälsa och lämnat avförings- och salivprover tagna under första och tredje trimestern i graviditeten, samt 8 veckor efter förlossningen. Från avföring och saliv har vi extraherat mikrobiell DNA och använt gensekvensering för att kartlägga vilka arter och gener finns i dem. Med det datat kommer vi att karakterisera hur faktorer innan graviditeten formar den gravida kvinnans mikrobiom och hur mikrobiomen utvecklas under okomplicerade graviditeter. För illamående, som främst inträffar under första trimestern, kommer vi att göra en tvärsnittsanalys av mikrober, kost och andra faktorer som påverkar illamåendets svårighetsgrad. Dessutom kommer vi att använda maskininlärningsmetoder för att förutsäga fall där illamåendet fortsätter efter graviditetsvecka 20. För depression kommer vi att använda maskininlärning både för att förutsäga ny debut av depressiva symtom efter förlossningen och för att skilja kvinnor med övergående depression från de som fortsätter att ha symtom 6 månader efter förlossningen.