Varför går omställningen mot ’Nära vård’ så trögt? Policyförändringar, regionala anpassningar och närbyråkraters roll under implementeringen

Tidsperiod:

1 december 2025 – 30 november 2029

Projektledare:

Sofie Vengberg

Finansiär:

Forte

Bidragstyp:

Projektbidrag

Budget:

4 870 000 SEK

FrågeställningI linje med internationella initiativ för att stärka primärvården och integrera vård och omsorg genomgår det svenska hälso- och sjukvårdssystemet en omställning. Fokus ligger på samverkan, kontinuitet och patientcentrering, i jämförelse med tidigare reformers betoning på valfrihet och konkurrens. Trots omfattande insatser och stora investeringar går omställningen långsamt. Forskningen har hittills främst belyst vårdgivares erfarenheter av samverkan, men det saknas alltjämt en övergripande vetenskaplig analys av både hur reformen anpassats till befintliga strukturer och hur den implementerats.Projektet syftar till att ge en djupare förståelse av varför omställningen går så trögt och var implementeringen stöter på problem. Tre frågor adresseras:Hur relaterar den nuvarande reformens politiska mål och styrinstrument till andra mål och styrinstrument inom primärvård?Vad uppfattar regionerna som det viktigaste i reformens innehåll? Hur tolkas och anpassas nationella policyidéerna till regionala förhållanden?Vilka policyidéer från reformen når vårdcentralerna? Hur uppfattar och hanterar personalen där den pågående omställningen?Data och metodTre studier genomförs:Studie 1:Policyanalys på nationell nivå. Diskursivt orienterad innehållsanalys av nationella policydokument.Studie 2:Dokumentanalys av samtliga regioners centrala Nära vård-dokument och intervjustudie i två regioner. Deduktiv, kvalitativ innehållsanalys utifrån teorier om hur policyidéer sprids och tolkas.Studie 3:Tvärsnittsstudie med samtliga vårdcentraler. Enkätundersökning samt vårdcentrals- och regiondata (från dokumentanalysen, studie 2).Samhällsrelevans och nyttiggörandeDet råder enighet om att primärvården behöver stärkas men trots det visar flera utvärderingar att omställningen går långsammare än avsett. Ökad kunskap om reformens design samt komplexiteten och utmaningarna i flernivåstyrningen kan bidra till bättre förutsättningar för aktörer på alla nivåer att genomföra omställningen, vilket i sin tur kan minska kostnader och förbättra hälsoutfall, folkhälsa och socioekonomisk jämlikhet.GenomförandeDet tre-åriga projektet leds av en tvärvetenskaplig forskargrupp med gedigen kunskap om svensk primärvård och omfattande erfarenhet av planerade forskningsmetoder. De sökta medlen avser i huvudsak lönekostnader för Sofie Vengberg (projektledare, hälso- och sjukvårdsforskare), Paula Blomqvist (professor i statsvetenskap) och Peter Edlund (docent i företagsekonomi).