Den nordiska hushållstaten: variationer på ett tema av Luther

Tidsperiod:

1 januari 2018 – 31 december 2020

Projektledare:

Urban Claesson

Projektdeltagare:

Nina Javette Koefoed, Bo Kristian Holm, Gorm Harste, Karin Hassan Jansson

Finansiär:

Riksbankens Jubileumsfond

Bidragstyp:

Projektbidrag

Budget:

4 434 000 SEK

Sverige-Finland och Danmark-Norge var i ovanligt hög grad monokonfessionella. Senare präglades samma nordiska länder av starka sociala välfärdssystem. Det är anmärkningsvärt att sambandet mellan luthersk teologi och modern välfärdsstat fortfarande är så pass outforskat. Tanken på det starka hushållet, med dess ömsesidiga förpliktelser, har varit stark i den lutherska tankevärlden. Är folkhemmet ett sentida utryck denna lutherska hushållstanke? Detta projekt vill analysera förhållandet genom att fokusera på den tid då den lutherska teologin utgjorde utgångspunkten i det starka statsbygge som i båda länderna ägde rum under 1600-talet. Då formerades två parallella lutherska hushållstater i Norden, som i detta projekt systematiskt kommer att kompareras. Två delprojekt frilägger hur hushållstanken fungerade i undervisning och rättsliga tvister. Två andra delprojekt utreder diakront och synkront hushållsstatens teologiska och ideologiska sammanhang. Projektet hålls samman genom analys av hushållets synkroniserande verkan på olika nivåer.

Projektet har vidare betydelse genom att lyfta fram den evangeliskt lutherska samhällsformen i dialog med den internationella forskning som varit mer intresserad av den kalvinska protestantismens samhällsroll. Genom att systematiskt komparera två ovanligt monkonfessionella lutherska samhällstyper friläggs det lutherska arvets samhällsbetydelse på ett sätt som saknar tidigare motsvarighet.