En studie om hur barnets bästa och det goda föräldraskapet konstrueras i socialtjänstens vårdnadsutredningar och tingsrättsdo...

Tidsperiod: 2015-01-01 till 2017-12-31

Projektledare: Annika Rejmer

Finansiär: Forte

Bidragstyp: Projektbidrag

Budget: 2 430 000 SEK

I Sverige har antalet vårdnadstvister ökat med 40 procent sedan år 2006. Av föräldrabalken framgår att domstol ska fatta beslut utifrån barnets bästa. Såväl forskning som erfarenheter från professionella och föräldrar visar att barnets bästa sällan uppnås. Till detta finns ett flertal möjliga förklaringar. En förklaring är att det saknas metodstöd för att genomföra och rapportera en vårdnadsutredning samt för att avgöra vårdnadstvister i domstol. En annan är att det saknas metodstöd för att tolka och tillämpa begreppet barnets bästa. Detta öppnar upp för att vårdnadsutredarnas och tingsrättsledamöternas skönsbedömningar och (o)medvetna föreställningar om barnets bästa, föräldraskap, moderskap och faderskap får ett spelrum i tolkningen och tillämpningen av begreppet barnets bästa. Såväl familjerättssekreteraren som rättens ledamöter intar en professionell kunskapsauktoritär ställning ifråga om vad som är barnets bästa – och vilka föräldrar och föräldrapraktiker som kan förverkliga det bästa för barnet, varför det blir relevant att rikta fokus mot "den professionella blicken" samt strukturellt och epistemiskt skön. Projektets övergripande syfte är därför att undersöka hur barnets bästa och det goda föräldraskapet konstrueras av i snabbyttranden, vårdnadsutredningar och tingsrättsdomar. Studien genomförs med hjälp av en diskursanalys av rättskällor, socialstyrelsens riktlinjer och rekommendationer samt 144 tingsrättsakter. Projektets mål är att fylla inom- och utomvetenskapliga kunskapsluckor om barnets bästa i snabbyttranden, vårdnadsutredningen och tingsrättens dom. Projektets resultat kommer att publiceras i fyra vetenskapliga artiklar och en rapport som kan ligga till grund för metod- och teoriutveckling kring barnets bästa.