Oral läkemedelstillförsel Projekt

Inverkan av intestinala kolloidala strukturer och självaggregering på lipidbaserade formuleringar för att förbättra peptidläkemedels biotillgänglighet.

Shahina Aktar porträttForskare: Shahina Aktar, doktorand
Ansvarig forskare: Bitr. universitetslektor Per Larsson, institutionen för farmaci, Uppsala universitet

Vetenskapligt och industriellt sammanhang.  Peptidläkemedels biotillgänglighet varierar från låg till obefintlig vid oral tillförsel, vilket är den föredragna administreringsvägen. Små fettsyrabaserade föreningar – i synnerhet permeabilitetsförstärkare – kan användas för att tillfälligt öka peptid-permeabiliteten, men denna metod kan medföra betydande inter- och intraindividuell variation, vilket inte är acceptabelt för sjukdomsbehandling som kräver varaktig terapi.

Syfte.  Att utveckla en hybrid av lågvinkelspridningsmetoder (SANS) och simuleringsmetoder i syfte att analysera komplexa intestinala kolloidala strukturer och lipidrika vattenbaserade formuleringar.

Resultat.  Med användning av denna hybridmetod kommer det att vara möjligt att förstå de många centrala tarmprocesserna, vilket möjliggör en mer fullständig förståelse av de begränsningar och variationer som är förknippade med användning av permeabilitets-förstärkare för peptidbehandling.

STUDIE AV INTERAKTIONERNA MELLAN PERMEABILITETsHÖJARE , GI-FYSIOLOGI OCH MAKROMOLEKYLÄRA LÄKEMEDEL FÖR FÖRBÄTTRAD DESIGN AV ORALA BEREDNINGSFORMER

Staffan BergForskare: Staffan Berg, doktorand
Ansvarig forskare: Professor Christel Bergström, institutionen för farmaci, Uppsala universitet

Vetenskapligt och industriellt sammanhang: Oral administration av makromolekylära läkemedel, i synnerhet peptider, proteiner och oligonukleotider, utgör alltjämt en stor utmaning för den farmaceutiska forskningen. Efter mer än 90 års försök är biotillgängligheten för sådana molekyler fortfarande låg och varierande.

Staffan Berg forskning
Figure modified from Servier medical art under a CC BY 3.0 license.

Syfte: Projektets övergripande syfte är att generera ny kunskap om interaktionerna mellan permeabilitetshöjare, makromolekylära läkemedel med olika fysikalisk-kemiska egenskaper och tarmarnas fysiologi. In vitro- och in vivo-modeller kommer att användas för att studera dessa interaktioner samt upptag av makromolekyler.

Resultat: Insamlade data förväntas möjliggöra utformning av nya system för tillförsel som ökar oral absorption av makromolekyler och minskar variationen i upptagningen.

Att utforska tjocktarmens mukuslagers betydelse för läkemedelsabsorption: Karakterisering och utveckling av nya prediktiva verktyg

Vasiliki Barmpatsalou porträtt fotoForskare: Vasiliki Barmpatsalou, doktorand
Ansvarig forskare: Professor Christel Bergström, institutionen för farmaci, Uppsala universitet

Vetenskapligt och industriellt sammanhang. Att formulera svårlösliga läkemedelskandidater för kontrollerad frisättning utgör en vetenskaplig utmaning. Detta beror till stor del på begränsad kunskap om olika hinder för upptag i tarmen, och brist på in vitro-modeller som kan förutsäga in vivo-frisättning i och absorption av läkemedel i tarmen.

Vasiliki Barmpatsalou forskning

Syfte. Att bidra med ny kunskap om tjocktarmens mukuslager hos prekliniska arter, med slutmål att utveckla in vitro -modeller som möjliggör bedömning av permeationsbeteende för svårlösliga läkemedel genom tjocktarmens mukuslager.

Resultat. Den förvärvade kunskapen väntas utgöra grund för utveckling av nya in vitro-verktyg som kan användas i syfte att förutsäga diffusionsprofilen för avancerade system för läkemedelstillförsel i tjocktarmens mukuslager. In vitro-modellerna kommer även att bidra till ett minskat behov av försöksdjur i tidiga stadier av läkemedelsutveckling.

PLATTFORM FÖR LÄKEMEDELSTILLFÖRSEL MED FOKUS PÅ OPTIMAL TARMABSORPTION AV ORAL ANTIBIOTIKA

Xiguo He, doktorand, SweDeliverForskare: Xiguo He, doktorand
Ansvarig forskare: Professor Christel Bergström, Institutionen för farmaci, Uppsala universitet

Vetenskapligt och industriellt sammanhang: Den globala antibiotikaanvändningen har ökat markant de senaste två decennierna till följd av förbättrad tillgång till hälsovård. Antimikrobiell resistens är ett stort hot mot den globala hälsan och har hög prioritet bland folkhälsomyndigheter. Det är därför nödvändigt att identifiera strategier för att öka den orala biotillgängligheten av antibiotika och minimera biverkningar i tarmen i syfte att minska oönskade effekter av de antibiotika som tillförs oralt.

Syfte: Att förbättra oral biotillgänglighet av antibiotika med hjälp av nanopartiklar som är stabila i mag-tarmkanalen, effektivt löser svårlösliga antibiotika och har hög membranpermeabilitet för ökad läkemedelstillförsel till blodbanan.

Resultat: En nanoteknologibaserad plattform för läkemedelstillförsel med optimal tarmabsorption även vid låg permeabilitet med fokus på orala antibiotika.

MEKANISTISK MODELLERING AV permeabilitet av PEPTIDLÄKEMEDEL

Rosita Kneszl fotoForskare: Rosita Kneiszl, doktorand
Ansvarig forskare​: Bitr. universitetslektor Per Larsson, institutionen för farmaci, Uppsala universitet

Vetenskapligt och industriellt sammanhang: Parenteral injektion är den vanligaste administreringsvägen för godkända peptidläkemedel. Dessvärre är detta ofta både kostsamt och smärtsamt för patienterna. Oral administrering av dessa läkemedel vore därför fördelaktigt, men är förenat med ett antal utmaningar relaterade till låg permeabilitet och biotillgänglighet.

Syfte: Projektet syftar till att använda beräkningsmodellering och simuleringar för studier av hur olika formuleringskomponenter (som medellånga fettsyror) samverkar med peptidläkemedelsmolekyler och hur detta även påverkar tarmmembranet, samt att kunna kvantifiera och karakterisera bindning och transport av peptidläkemedel över tarmmembran.

Resultat: Ett in silico-protokoll för beräkning av permeabilitet för peptidläkemedel över tarmmembran. Detta kommer att ge stöd i utveckling och utformning av ändamålsenliga formuleringar för peptidläkemedel.

KOMBINERAD DATAMODELLERING PÅ OLIKA SKALOR FÖR ÖKAD KUNSKAP OM SAMSPELET MELLAN PEPTIDLÄKEMEDEL OCH FORMULERING

Benyamin NaranjaniForskare: Benyamin Naranjani, doktorand
Ansvarig forskare: Bitr. universitetslektor Per Larsson, institutionen för farmaci, Uppsala universitet

Vetenskapligt och industriellt sammanhang: Användning av permeabilitetsförbättrare för ökad tillförsel av biologiska läkemedel i tarmen väcker åter vetenskapligt intresse. För närvarande studeras flera fettsyrabaserade hjälpämnen vars effekt på biotillgänglighet dock förblir låg och varierande.

Syfte: Projektet syftar till att skapa en fysikaliskt baserad simuleringskod, med flera samtidiga detaljnivåer, för simulering av interaktioner i tarmvätska mellan, permeationsförbättrare  och peptidläkemedel i kombination med peristaltik, vilket kommer att ge upphov till olika transport- och diffusionsmönster för olika molekyler.

Resultat: Med ökad kunskap om mekanismer bakom effektiv formulering och administrering av permeabilitetsförbättrare och peptidläkemedel, kan läkemedelssystem för tillförsel utformas med hög specificitet. På sikt kommer detta att minska variationen och öka biotillgängligheten för oralt administrerade peptidläkemedel.

Lokal tarmgenerering av permeabilitetshöjare via digestion av lipidformuleringar

Ann-Christin Jacobsen, PhDForskare: Ann-Christin Jacobsen, PhD
Ansvarig forskare: Associate Professor Alexandra Teleki, Department of Pharmacy, Uppsala University

Vetenskapligt och industriellt sammanhang: Trots låg biotillgänglighet och hög variation har permeationshöjande-baserade leveranssystem för oral systemisk leverans av makromolekyler som peptider och proteiner nått klinikerna med två nyligen godkända preparat (Mycapssa® och Rybelsus®).

Syfte: Att studera om lipidbaserade formuleringar – såsom självemulgerande läkemedelsleveranssystem (SEDDS) – som frigör permeationshöjande medelkedjiga fettsyror vid digestion kan öka effektiviteten hos permeationsökande-baserade system för läkemedelstillförsel. In vitro lipolys kommer att hjälpa till att designa lipidbaserade formuleringar med definierad permeationshöjande frisättning. Formuleringarna ska utvärderas i in vitro och/eller in vivo upptagnings- och stabilitetsmodeller.

Resultat: Projektet kommer att visa om tarmdigestion kan nyttjas för att öka permeationshöjares. effektivitet Formuleringsdesign styrd av lipolys kommer att generera information om kinetik vid digestion av mediumkedje-lipider samt hur makromolekylära läkemedel i lipidbaserade formuleringar påverkas av digestion.

Diffusions-, lösnings- och frisättningsmekanismer för beredningsformer som tillför läkemedel till tjocktarmen: Betydelsen av tjocktarmens slemlager som barriär för läkemedelsabsorption 

Forskare: Marco Tjakra, MEng
Ansvarig forskare: Professor Christel Bergström, Institutionen för farmaci, Uppsala universitet

Vetenskapligt och industriellt sammanhang: Tjocktarmens slemlager har en unik struktur som gör att det kan fungera som barriär mot upptagning av läkemedel, men den kan också nyttjas som reservoar vid användning av muko-bindande läkemedelstransportörer. Likväl kvarstår utmaningar kring specificitet och frisättning i kombination med egenskaper som låg löslighet av läkemedel och mikrobiell interferens. Därför krävs fördjupad forskning om slemlagrets egenskaper och påverkan på läkemedelsinteraktion.

Marco Research

Syfte: Att förbättra förståelsen av läkemedelsupplösning, diffusion och upptagning från den mänskliga tjocktarmen med fokus på tjocktarmens slemlager. Resultaten ska användas för att utforma beslutsscheman för läkemedelstillförsel i tjocktarmen samt förbättrade in silico modeller för läkemedelsabsorption från tjocktarmen.

Resultat: Projektet kommer att bidra till ökad förståelsen av tjocktarmens slemlager och dess funktion som barriär för läkemedelstillförsel. Det kommer att resultera i förbättring av mänskligt biosimilärt slem och metoder för studier av diffusion, upplösning och frisättning av läkemedel och partiklar i denna komplexa hydrogel.

Projektet kommer även att bidra till mer effektiva in silico modeller för beräkning av beredningsform och prestanda in vivo för komplexa formuleringar med kontrollerad och fördröjd frisättning. Resultatet kommer också att vara relevant för närings- och kostvetenskaperna, eftersom tjocktarmens slemlager även fungerar som en barriär för näringsupptagsprocesser (Projektet utförs inom ramarna för COLOTAN).

Senast uppdaterad: 2022-02-15