Fred Nyberg inför EU-valet: Se upp för cannabis som valfläsk

Fred Nyberg

Under pågående Supervalår lyfter många parter frågan kring cannabis, men internationella erfarenheter visar samstämmigt hur legalisering och avkriminalisering av dessa skadliga substanser inte medför något positivt för framtida behov, skriver Fred Nyberg, professor e.m. i biologisk beroendeforskning och senior rådgivare i U-FOLD.

Inför de förestående val som ska genomföras både inom EU och i USA har valbara kandidater lyft fram att de avser förändra narkotikapolitiken. I USA har Biden aviserat en mildare syn på cannabis och i Sverige har representanter för vissa mindre partier aviserat att i deras valmanifest ska ingå ett legaliserande av drogen.

Vad dessa valfläsk i realiteten skulle innebära borde löftesgivarna nog ha penetrerat mer innan de i all opportunism levererat dem till presumtiva väljare. Framför allt hade det varit mer tilltalande om de tagit till sig mer fakta om aktuella droger.

President Biden aviserade nyligen sin avsikt att ändra nuvarande förteckning av narkotika så att marijuana flyttas ner från ”schedule 1” till ”schedule 3”. Enligt den av Drug Enforcement Administration (DEA, det amerikanska Livsmedelsverket) etablerade förteckningen skulle det innebära att marijuana från att klassas som mindre användbar och starkt beroendeframkallande flyttas till en klass där den anses medföra låg eller moderat risk för beroende, jämförbart med till exempel kodein. Detta skulle innebära en förändring som går emot expertis som påpekar att marijuana verkligen uppfyller definitionen på schedule 1 substanser på grund av toxicitet och sin höga missbrukspotential samt att det amerikanska Läkemedelsverket (U.S. Food and Drug Administration, FDA) inte kunnat tillstyrka dess medicinska användning.

9 juni 2024 är det EU-val i Sverige

9 juni 2024 är det EU-val i Sverige

Legaliseringsförespråkare i Sverige pekar på att det finns medicinsk användbarhet av cannabis och hänvisar till utvecklingen i Tyskland och Danmark. I Tyskland varnar läkarna för att ändringen kan få drogen att uppfattas som harmlös. Klaus Reinhardt, ordförande för tyska läkarförbundet, menar att legalisering medför att man ofarlig-förklarar en klart beroendeframkallande drog som kan orsaka skador särskilt hos tonåringar och unga vuxna. I flera länder där cannabis legaliserats har man även sett tydligt försämrade prestationer i skolan.

Danmark tillåter sedan en tid användning av cannabis i medicinskt syfte. Andreas Rudkjøbing, dåvarande ordförande i landets läkarförening, framhöll tidigt det bekymmersamma i att politikerna lagstiftat sig fram till att cannabis är ett läkemedel och frångått gängse godkännande-process som baseras på att läkemedel ska ha dokumenterad effekt.

Det är känt att vissa beståndsdelar i cannabis har medicinsk effekt – som dock kan variera mellan individer – men vi har flera narkotiska läkemedel som för medicinska ändamål är mycket mer effektiva än cannabis. Bland dem Fentanyl med inom kirurgin bidrar till att rädda liv. Samtidigt har den en totalt dödlig effekt vid överdosering i missbrukssammanhang.

Även om en substans kan ha medicinsk användbarhet så kan varken legalisering eller avkriminalisering eliminera dess skadeeffekter. Det har redan konstaterats i Portugal där cannabisrelaterade psykoser mångfaldigats decenniet efter avkriminalisering. I USA har cannabisrelaterade dödsfall i trafiken kraftigt ökat i stater som legaliserat drogen. Sedan cannabis legaliserats i Tyskland varnar personal vid tullverket för ökad risk för drograttfylleri även på vägar i södra Sverige.

EU-kommissionen lägger fram förslag om att diskutera medicinsk användning av cannabis medan politiska partier i Sverige inte vill att EU ska bestämma över svensk narkotikapolitik.

Att lossa förtöjningen som cannabis och övrig narkotika har inom svenska regelverk och låta dessa skadliga substanser plaska fritt bland våra unga medför inget positivt för framtida behov – vare sig det handlar om psykiskt välbefinnande, framtida kapacitet, miljö och hållbar samhällsstruktur. Det bör du som tar dig till valurnan den 9 juni ta i beaktande.

Fred Nyberg, professor e.m.
Senior rådgivare vid U-FOLD
Uppsala universitet

Fakta

  • Söndagen den 9 juni 2024 är det EU-val i Sverige.
  • För att rösta ska du ha fyllt 18 år, vara medborgare i Sverige eller i ett EU-land och vara eller ha varit folkbokförd i Sverige.
  • Det går att rösta i förtid, med bud eller från utlandet.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin