Spel med svåra konsekvenser

(Bild borttagen)

Spel tillhör svenskarnas favoritsysselsättningar. Insatser är inte nödvändigt, men bevisligen bidrar det med extra krydda. Enbart Svenska Spel omsätter 20 miljarder kronor per år, vårt totala spelande betydligt mer. För den stora majoriteten är det ett ofarligt nöje. För många kan spelandet få oönskade konsekvenser. En aktuell studie visar att 2,3 procent av alla svenskar klassas som spelberoende eller problemspelare.
– I synnerhet gruppen män i åldrarna 16-24 år står för en oroande utveckling. I dag är 9,3 procent av dem spelberoende, vilken är en fördubbling sedan 1997. Vi vet även att många snabbt ökar beloppen på sina insatser då de hoppas kunna betala sina skulder med framtida vinster. Spiralen är snabb med stora sociala konsekvenser för både spelare och anhöriga, säger Anders Tengström, forskare vid Karolinska Institutet.

Per Binde, socialantropolog vid Göteborgs universitet, har i fältstudier definierat fem drivkrafter i spelandet: Drömmen om ett bättre liv, Den intellektuella utmaningen, Den sociala dimensionen, Sinnespåverkan och, inte minst, Vinstchansen – möjligheten att ge lite och få desto mer tillbaka. Krafter som i sig kan utgöra positiv motivation, men som vid spel om pengar även lätt får en baksida.
– Problemspelare har motsvarande drivkrafter, men omvandlade till desperation, överskattande av skicklighetsfaktorn, utanförskap och tomhet. De pressas av ekonomiska bekymmer, längtan efter social tillhörighet och spänning i en flack tillvaro, säger Per Binde.

Vi är även utlämnade till biologiska faktorer. De kroppsegna belöningssystem som driver oss att utföra nödvändiga saker – äta, motionera, fortplanta oss – är också mottagliga för andra former av stimulans som droger, läkemedel och just spel.
– Man kan likna det vid att vår hjärna kidnappas, plötsligt betyder drogeffekten allt. I fråga om symptom på spelberoende så pekar studier på hög ärftlighet, men aktuell forskning prövar just nu metoder att rehabilitera bland annat perception och kognitiv förmåga, vilket kommer att medföra bättre beroendebehandlingar i framtiden, säger, Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet.

Spelberoende visar flera likheter med substansberoende. De drabbade behöver spela för allt större summor för att uppnå kickar, många berättar om abstinensliknande symptom som rastlöshet och irritabilitet. Till skillnaderna hör det betydligt snabbare förloppet in i beroende, liksom den snabba takt beloppen ökar i.
– Spelberoende är ett psykiatriskt tillstånd som diagnostiskt kommer att jämställas med substansberoende. Det är ett erkännande till problemspelare att de har ett medicinskt tillstånd som de inte kan hantera vilket även kommer att ge dem laglig rätt till vård, något som i dag bara ges inom Stockholms läns landsting, säger Anders Tengström.