Nätdroger i fokus på välbesökt seminarium

(Bild borttagen)

Nya preparat och droger når kontinuerligt Sverige. I avvaktan på bedömning och klassificering bedrivs handeln fullt legalt via Internet. Att lagligt inte är detsamma som ofarligt är emellertid en sanning som ännu inte nått ända fram till målgruppen unga och unga vuxna. Rättsväsendet står uppenbart inför stora utmaningar, något som är följden av en dom i juni 2011, då Högsta Domstolen inledde en praxisändring gällande kriterierna för grova narkotikabrott, samt för straffsatserna vid narkotikabrott.
- Det rörde sig om en mefedrondom som utmynnade i en diskussion om hur vi ska bedöma farlighet och flera andra väsentliga variabler. Denna nya praxis innebär att det krävs en mer nyanserad helhetssyn på straffvärden än sort och mängd, men området är komplext. Hur ska vi till exempel vikta drogers giftighet och beroendeframkallande? Att klassificera och farlighetsbedöma nya preparat är resurskrävande, att skapa system för det är också en omfattande uppgift, säger Astrid Eklund, vice överåklagare vid Åklagarmyndigheten.

Många av de syntetiskt designade droger som hamnar i Sverige framställs i södra och östra Asien. Flera påminner om kända droger, men genom tillförsel av kemikalier ökar preparatets effekt. Dess verkan på människor är sällan prövad, och försäljningen sker med kunden som försöksobjekt.
- Normalt är preparaten både starka, oförutsägbara och farliga. Även i USA bedrivs handeln framför allt via Internet, där försäljningen av så kallat Badsalt ökat explosionsartat. Enligt amerikansk lagstiftning är det straffbart att avsiktligt felmärka produkter, men vi måste kunna bevisa försäljarens uppsåt, till exempel genom att ha lanserat sina varor som ”lika bra som ecstasy”. Att distributionen sker via Internet gör dock grundproblemet till en internationell angelägenhet, säger Christopher J. Urben, sambandsman för U.S. Drug Enforcement Administration i de nordiska länderna.

Flera i dag lagliga nätpreparat kan kategoriseras som ”fördröjd narkotika”. De är under klassificering och olagligförklaras i jämn takt. Langare och missbrukare tenderar visserligen att anpassa sig relativt snabbt till lagar och praxis, men det senaste året har Högsta Domstolen avkunnat inte mindre än 13 narkotikarelaterade mål.
- Droginnehållet i det som säljs som Badsalt varierar kraftigt. Vi kan ofta relatera till liknande preparat och behandla brukare utifrån den kunskapen. Samtidigt krävs stor försiktighet innan vi går ut med information, detsamma gäller klassningen som måste vara ytterst välgrundad, säger Kai Knudsen, expert i klinisk toxikologi och överläkare vid Sahlgrenska sjukhuset.
Ytterligare en aspekt som ska vägas in är hur olika droger interagerar i samspel. Ofta uppstår helt oanade effekter, dessutom kan samma preparat ha helt olika effekt på olika användare, vilket förutsätter rätt sorts expertis för att upptäcka mönster.
- Alltför ofta nöjer man sig med att konstatera att alkohol varit inblandat för att ”inte krångla till det”. Det snedvrider statistiken och tydliggör även ett behov av att ta in farmaceutisk och medicinsk kompetens för att bedöma drogers kombinerade farlighet och beroendeeffekt, konstaterar Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet, tillika koordinator för U-FOLD.

Ett effektivt sätt att minska inflödet av nätdroger till Sverige torde vara att kommunicera farlighet och risker med gruppen unga och unga vuxna. Undersökningar visar att redan i gymnasieskolans årskurs 2 har sju procent av de pojkar och fyra procent av de flickor som provat narkotika handlat droger via Internet. Hur många som använt preparat utan att själva köpa framgår inte av statistiken. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, driver i dag webbplatsen Drugsmart.com dit vem som helst kan vända sig för att hitta fakta och ställa frågor om droger.
- Frågorna handlar till stor del om klassificeringar och lagar, som ”kan snuten ta etizolam om jag använder det för eget bruk”, eller är mer allmänt hållna som ”vad menas med designerdroger”. Frågeställarna är främst vanliga ungdomar och oroliga vuxna, vilket innebär att diskussionen måste breddas till kanaler där riskgrupperna rör sig och väl där kommunicera på ett för målgruppen trovärdigt sätt, säger Nina Dahlman, redaktör vid Drugsmart.com
Som så mycket annat förs dock kampen mot nätdroger med begränsade tillgångar och insatserna behövs på flera fronter.
- Det handlar om att skapa balans, inte minst i vårdkedjan. Vi måste släcka eldar, förebygga gnistor och bekämpa brott. Färre kommer enligt den nya domstolspraxisen att dömas till fängelse. Därmed måste den öppna vården arbeta mer med motivering och behandling av missbrukare. Tyvärr upplever vi redan otillräckliga resurser inom bland annat socialtjänst, skola och psykiatri, det finns heller inget ben vi kan kapa. Men självklart måste vi föra en genomtänkt kommunikation gentemot relevanta målgrupper, sammanfattar Lars Nylén, generaldirektör vid Regeringskansliet och direktor vid U-FOLD.