Uppsala universitet stärker fokus på hälsoekonomisk forskning

(Bild borttagen) Sophie Langenskiöld, forskare i hälsoekonomi

Världens befolkning befinner sig i en åldersförskjutning, vissa talar till och med i termer av åldersexplosion. Ordval oavsett så lever vi allt längre och våra äldre blir allt fler. De samhällsekonomiska konsekvenserna är redan påtagliga. Sverige har i dag tre individer i arbetsför ålder per äldre person, och med antalet äldre ökar även vårdkostnaderna. Addera FNs prognos att gruppen 60+ redan år 2050 kommer att ha ökat från 810 miljoner till två miljarder så är det tydligt att vi står inför en enorm utmaning.
– Många olyckskorpar bortser från att vi med ökad livslängd även skjuter våra sjuka år framför oss, men faktum är att vårdens kostnader ökar, liksom att äldre konsumerar en oproportionerligt stor del av vårdens resurser. Inom en snar framtid behöver vi bättre metoder att kontrollera utgifterna, men det kräver att vi först kartlägger vilka fler faktorer än de rent demografiska som driver utvecklingen, säger Sophie Langenskiöld, forskare i hälsoekonomi vid Uppsala universitet.

Den hälsoekonomiska forskningen inleddes på 1960-talet och förenar, enligt Nationalencyklopedin, ”ekonomiska teorier och analysmetoder med kunskap om faktorer som påverkar människors hälsa samt om hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering”. Den demografiska utvecklingen har bidragit till områdets alltmer framskjutna position, och hösten 2012 initierades Hälsoekonomiskt forum vid Uppsala universitet, HEFUU.
– Hälsoekonomisk forskning kräver en tvärvetenskaplig approach, och med HEFUU gör Uppsala universitet klart att man tänker ta täten inom detta fokusområde för framtida sjukvård. Personligen tror jag att det är en ambition som har alla förutsättningar att infrias, i synnerhet om vi profilerar oss inom Real-World Evidence vilket efterfrågas allt mer av både myndigheter och industri, säger Sophie Langenskiöld.

Med en åldrande befolkning blir samsjuklighet och multipel läkemedelsbehandling allt vanligare. Att forskningen hittills prioriterat randomiserade studier som exkluderar komplexa variabler gör att vården i dag saknar central kunskap om effekt och kostnadseffektivitet av flera vanliga behandlingar. Som länk mellan laboratorium och klinisk praxis förutsätter Real-World Evidence omfattande observationsdata och här utgör Skandinaviens heltäckande förskrivnings- och hälsofallregister en unik tillgång.
– Uppsala universitet besitter dessutom den kompetens som krävs för att använda och analysera materialet, vilket ger oss ett stort försprång och gör oss till en attraktiv partner internationellt. Jag sätter just nu samman ett team och möter stort intresse från bland annat Harvard University. Förhoppningsvis startar vi projektet 2014 för att därefter relativt snart börja leverera resultat som ökar samhällets kunskap kring läkemedels och andra behandlingars effektivitet och kostnadseffektivitet i klinisk praxis.
 

Fakta: HEFUU
HEFUU är Uppsala universitets forum för forskare med hälsoekonomisk inriktning.
HEFUU utvärderar bland annat effekter av hälsochocker och sjukvårdsinterventioner på ekonomiska utfall, och ekonomiska händelser på hälsoutfall.
De svenska hälso- och sjukvårdsregistren och information om ekonomiskt utfall ger HEFUU ett unikt material för hälsoekonomisk forskning.