Spelberoende – när insatserna stiger
Slutstrid i Fotbollsallsvenskan och SHL drar igång. Hösten är en högtidsstund för både idrottsälskare och spelbolag, men drömmen om storvinsten har en baksida.
(Bild borttagen)
Spel tillhör svenskarnas favoritsysselsättningar. Insatser är inte nödvändiga, men bidrar bevisligen med extra krydda. Enbart Svenska Spel omsätter närmare 20 miljarder kronor per år, vårt totala spelande nästan det dubbla. För den stora majoriteten är det ett ofarligt nöje, men ibland kan spelandet få oönskade konsekvenser. En aktuell studie visar att 2,3 procent av alla svenskar räknas som problemspelare, En halv procent har så stora problem att de klassas som beroende.
– Spelberoende kan drabba vem som helst och precis som i andra missbruk så handlar det inte om bristande karaktärsdrag eller om intelligens. Ju fler som får kännedom om denna problematik, desto bättre för alla. Spelberoendet drabbar även de närstående, familjen mår dåligt och får göra stora uppoffringar, säger Ewa-Karin Ottoson, KBT-terapeut vid Spelberoendecentrum.
I genomsnitt spelar varje svensk över 18 år för drygt 5 000 kronor per år. I vissa grupper syns en oroande utveckling, i synnerhet bland män i åldrarna 16-24 år av vilka 9,3 procent är spelberoende, en fördubbling sedan 1997.
– Spelberoende uppvisar i viss mån samma symtom som substansberoende. Till exempel behöver de spela för allt större summor för att uppnå kickar, vidare berättas om abstinensliknande symtom som rastlöshet och irritabilitet. Vi vet även att många snabbt ökar beloppen på sina insatser då de hoppas kunna betala sina skulder med framtida vinster, säger Anders Tengström, forskare vid Karolinska Institutet.
Per Binde, socialantropolog vid Göteborgs universitet, har definierat fem drivkrafter i spelandet: Drömmen om ett bättre liv, Den intellektuella utmaningen, Den sociala dimensionen, Sinnespåverkan och, inte minst, Vinstchansen – möjligheten att ge lite och få desto mer tillbaka. Krafter som i sig kan utgöra positiv motivation, men som vid spel om pengar även lätt får en baksida.
– Problemspelare har motsvarande drivkrafter, men omvandlade till desperation, överskattande av skicklighetsfaktorn, utanförskap och tomhet. De pressas av ekonomiska bekymmer, längtan efter social tillhörighet och spänning i en flack tillvaro, säger Per Binde.
Spelberoende räknas idag som ett psykiatriskt tillstånd på liknande sätt som alkohol- och narkotikaberoende. Du som behöver hjälp för egen del eller för närstående kan kontakta Beroendeakuten eller vända dig till din vårdcentral för att få råd och stöd. Du kan även vända dig till en psykiatrisk öppenvårdsmottagning.
– Spelberoendet är ett Folkhälsoproblem, tyvärr söker endast ett fåtal hjälp självmant och ofta slutar det med en krasch och allvarliga konsekvenser. Ju snabbare en person kommer i behandling desto bättre för alla. Vid Spelberoendecentrum erbjuder vi behandling till den som söker hjälp och rådgivning och stöd för de närstående. Vi håller även kurser och utbildning för dem som vill lära sig mer om spelberoende, säger Ewa-Karin Ottoson.
Torsdag 9 oktober 2014, kl. 18.30 arrangerar U-FOLD temakväll om spelberoende på Uppsala Stadsbibliotek. Vi gästas av Ewa-Karin Ottoson som föreläser om: Spelproblem, vårt tredje största folkhälsoproblem – vad gör vi åt det?
Läs mer om spelberoende på http://www.1177.se/Uppsala-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Spelberoende/?ar=True