Nytt ljus på klinikapotekarens roll i vården

Ska vi förebygga riskerna med ökad läkemedelsanvändning måste vi veta vilka interventioner som gör störst nytta, säger Anna Alassaad, vars forskning kastar nytt ljus över klinikapotekarens roll i vården.

(Bild borttagen)

Vårdens förbättrade möjligheter till behandling har inneburit en dramatiskt ökad användning av läkemedel. Bland äldre med multipla diagnoser tillhör parallellbruk av tiotalet preparat numera vardagen, något som i sin tur ökat risken för fel med biverkningar, återbesök och ökade vårdkostnader som möjlig följd. Med klinikapotekare – som bland annat granskar och föreslår förbättringar i vårdtagarnas läkemedelsförskrivningar och ökar vårdtagarens kunskap om läkemedel – kan risken för återbesök till sjukhus minska, vilket också bekräftas i en studie år 2009 vid Akademiska sjukhuset. Nu kastar forskaren Anna Alassaad med sin avhandling Improving the Quality and Safety of Drug Use in Hospitalized Elderly ytterligare ljus över klinikapotekarnas betydelse i vårdkedjan.
– I klinikapotekarens uppdrag ingår att öka kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändning i syfte att minska antalet läkemedelsrelaterade återinskrivningar. För att lyckas behöver vi bli bättre på att identifiera högriskgrupper och att utvärdera effekterna av våra interventioner. Förhoppningsvis kan mina resultat bidra till ökad förståelse kring involvering av klinikapotekare i vårdteamet och även nya åtgärder för säkrare läkemedelsanvändning i de patientgrupper där vi gör störst nytta, säger Anna Alassaad, institutionen för medicinska vetenskaper.

I sin avhandling visar Anna Alassaad bland annat att apotekarinsatsen hade störst effekt bland patienter som använder färre än fem läkemedel – åtminstone sett till antal återbesök vid akutmottagningen. Resultatet är både oväntat och närmast stick i stäv med Socialstyrelsens krav på genomgång med vårdtagare som fyllt 75 år och använder fler än fem läkemedel.
– Det kan naturligtvis ha en rad förklaringar, men bekräftar att vi behöver mer kunskap för att prioritera rätt. Jag har även utvecklat ett förslag på verktyg som baserat på sju patientvariabler identifierar vilka som löper störst risk för att återinläggas eller dö efter sjukhusvistelse, vilket kan innebära en möjlighet att fokusera våra insatser på rätt grupp, säger Anna Alassaad.
Verktyget, som tar hänsyn till kroppsfunktioner, sjukdomar och läkemedel, ska med start 2015 prövas på en större patientpopulation för att på sikt införas i det dagliga kliniska arbetet.

Avhandlingen belyser även antalet förskrivningsfel av dosdispenserade läkemedel i samband att vårdtagare lämnar sjukhuset. Frekvensen, minst ett fel för var fjärde patient, var i nivå med patienter utan dosdispensering, tre av fallen bedömdes som så allvarliga att de medförde hög risk för återinläggning på sjukhus.
– Det är viktigt att synliggöra och informera om rådande problembild och dess potentiella följder, vilket är en av klinikapotekarnas uppgifter att göra i läkemedelsfrågor. Redan 2011 presenterade vi resultaten gällande dosdispensering för läkare och sjukhusledning med reaktionen att något måste göras. Tiden efter detta bytte landstinget emellertid dosleverantör och det har varit en lång och, enligt mångas uppfattning, krånglig övergångsperiod, alltså måste vi fortsätta att sätta fokus på frågor som dessa.

Sedan 2006 ökar antalet anställda klinikapotekare kontinuerligt i Uppsala läns landsting. I internationell jämförelse är dock verksamheten blygsam – år 2012 hade San Fransiscosjukhuset UCSF fyrtio gånger fler kliniska apotekare per vårdplats än Akademiska sjukhuset. Samtidigt visar studier att varje investering i klinisk farmaci genererar femdubbla beloppet i minskade vårdkostnader och sannolikt är en utökad svensk satsning på klinikapotekare att vänta.
– Vi lever i viss mån kvar i uppfattningen att läkemedel ska användas livet ut, men jag menar att individuella utvärderingar måste ske oftare. Det är en komplex uppgift som kräver ett multiprofessionellt teamarbete där klinikapotekaren kan tillföra en unik kompetens, men vi kan även utgöra en kunskapsresurs som sätter fokus på läkemedelsanvändningen, vilket idag är en närmast nödvändig proaktiv verksamhet sett till de begränsade resurser vården förfogar över, säger Anna Alassaad.

Läs Anna Alassaads avhandlingImproving the Quality and Safety of Drug Use in Hospitalized Elderly i DiVA.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin