Samverkan krävs för att stoppa gängkriminaliteten

(Bild borttagen) Mathias Hallberg och Jale Poljarevius i Uppsala universitetshus

Skottlossning, Våld och Droger var i fokus då U-FOLD inbjöd till traditionsenligt Höstseminarium i Uppsala universitetshus. Temats aktualitet föranledde stort publikt och medialt intresse, och hörsalen var fylld bortom sista stol då Mathias Hallberg, professor och ordförande i U-FOLD, förklarade mötet öppnat.
– Vårt forum arbetar med att skapa nya arenor för interaktion och dialog, och det är oerhört inspirerande att se så stor uppslutning och brett engagemang. Att få välkomna representanter för både forskning, sociala myndigheter, polis och media, ger oss inte bara möjlighet att utbyta kunskaper, vi kan dessutom förmedla dem långt utanför universitetshusets väggar.

Det ökande antal skjutningar, ofta med dödlig utgång, som drabbar Sverige har väckt stor uppmärksamhet. Utvecklingen kopplas till de mångåriga inflöden av illegala skjutvapen som nu ackumuleras i landets större städer. Även narkotikahandeln ändrar skepnad, och där försäljningen intensifieras uppstår snart våldsamheter. Uppsala utgör inget undantag, och flera polisiära insatser har under ledning av Jale Poljarevius riktats mot den organiserade brottsligheten.
– Vi fick redan 2015 en samstämmig bild från medborgare, näringsidkare och polis i yttre tjänst att gatubilden i Uppsala och Knivsta höll på att förändras. Tre år senare är de kriminella gängen en realitet. Beväpnade konflikter uppstår med narkotika som röd tråd, och av 200 skjutningar i Sverige det här året har 26 skett i vår region. Nu måste vi återta kontrollen och skapa trygghet och tillit.
Idag bedriver Uppsalapolisen en offensiv verksamhet med särskilt fokus på närmare 250 kriminellt belastade personer. Knapphändiga resurser kompenseras av en effektiv organisation där varje medarbetare bidrar utifrån en gemensam målbild, en modell Jale Poljarevius hämtat från det amerikanska näringslivet.
– Vi arbetar både förebyggande och med att upplösa organiserad brottslighet. Nyligen kunde vi med regeringens hjälp utvisa en kriminell gruppering, vilket är ett kvitto på att våra insatser kan göra skillnad. Samtidigt påminner det om att städa vardagsrummet, ett kretslopp som måste göras om och om igen, och vi kan aldrig kosta på oss att luta oss tillbaka.

En betydande del av den svenska narkotikahandeln är koncentrerad till så kallade Öppna drogscener, geografiska ytor där försäljning och användning sker i det närmaste offentligt. Mia-Maria Magnusson, narkotikapolis med flera års tjänstgöring vid Sergels torg, tillika forskare vid Malmö universitet, har studerat platserna i just Stockholm och Malmö.
– Drogscenerna motsvarar 0,3 procent av Stockholmregionens markyta, men här sker 30 procent av all misshandel utomhus, 22 procent av alla mord och 12 procent av all prostitution. Det skapar otrygghet för allmänheten, vilket ofta innebär startskottet för en negativ spiral.
Mia-Maria Magnussons studier visar hur brottslighet orsakar oordning i närområdet. Resursstarka personer flyttar, andra drar sig tillbaka, den kollektiva handlingskraften minskar och därmed ökar de kriminella nätverkens handlingsutrymme ytterligare.
– Vi vet att gängen säljer narkotika i samtliga utsatta områden, droger som i sin tur är centrala för ungdomars koppling till den organiserade brottsligheten. Samma problematik finns i städer världen över, och erfarenhet visar att bred samverkan är det enda som har långsiktig verkan för att bryta utvecklingen.
Christian Fröden, chef vid Gränspolisens ensamkommandegrupp, instämmer i resonemanget. Tillsammans med bland annat socialtjänst och ungdomsjour bedriver de uppsökande verksamhet i några av Stockholms mest narkotikatäta miljöer. Deras arbete visar hur många ensamkommande redan vid ankomsten till Sverige fångas upp av äldre, kriminella landsmän.
– De erbjuds en sängplats, men inget är gratis och snart sitter ungdomarna fast i prostitution, narkotikahandel och våldskriminalitet. Vår strategi är att med lågkonfrontativa metoder bygga relationer till dem, och med tiden händer det också att de leder oss till de kriminella ledarna, vilket ökar våra specialenheters möjlighet att slå hål på gängblåsorna.

År 2017 larmade Uppsalapolisen om att flera unga missbrukade rökheroin vid stadens Resecentrum. En rad insatser samordnades med kommunens socialtjänst som tog vid direkt då ungdomarna togs in för narkotikabrott. Samarbetet resulterade i flera vårdinsatser och området bedöms idag vara fritt från rökheroin. Initiativet utsågs även av Svenska Narkotikapolisföreningens till årets Bästa samverkansinsats, och Mohammad Hassan, liberalt kommunalråd i Uppsala, bekräftar att ambitioner finns till fortsatt samarbete.
–  Vi kommer att prioritera en trygg stadsbild, vilket förutsätter nära samverkan mellan myndigheter, polis, forskning, frivilligorganisationer och civilsamhälle. Vi är också övertygade om att många av de fler än 15 000 personer som ingår i kriminella nätverk söker en väg ut, och vi kommer därför att lägga stor vikt vid en fungerande avhopparverksamhet, där vi ska ta de bästa erfarenheterna till Uppsala och utveckla dem vidare.

– Jag upplever att många deltagare tar med sig just den polisiära och politiska enighet vi ser kring behovet av konkreta åtgärder mot organiserad och narkotikarelaterad brottslighet, konstaterade Mathias Hallberg som härnäst fortsätter förberedelserna av U-FOLDs vinterprogram.
Redan den 14 december 2018 arrangerar forumet och Länsstyrelsen en gemensam kunskapsdag om spelberoende. Längre fram i kalendern väntar bland annat en föreläsningsserie vid Campus Gotland samt ett seminarium på tema Smärta, behandling och beroende. Mer information presenteras inom kort på www.ufold.uu.se.