Nya verktyg ska ge effektivare vård vid alkoholberoende
Digitala biomarkörer öppnar för nya och mindre kostsamma behandlingsstrategier vid alkoholberoende.
(Bild borttagen) Forskare vid Uppsala universitets Forum för forskning om läkemedels- och drogberoende (U-FOLD) har tillsammans Akademiska sjukhuset och Nämndemansgården deltagit i Kontigo Cares projekt kring etablering av digitala biomarkörer för vård av alkoholberoende. Projektet som pågått 2015-2018 påvisar stora fördelar med att behandla alkoholism digitalt och delvis på distans. Det digitala vårdkonceptet som kontrollerar nykterhet kan även följa patientens mående och förutspå återfall innan det inträffar, något som kan medföra stora besparingar för kommuner och landsting. I de kommuner där metoden redan utvärderats har man kunnat undvika hundratals vårddygn på behandlingshem.
Studien har använt den digitala biomarkören AMI (Addiction Monitoring Index), som betecknar ett nykterhetsindex. AMI ingår som en integrerad del i den app som patienten får tillgång till. Att behandla alkoholism via en app blir allt vanligare och den nu aktuella studien visar på flera fördelar. Appen kombineras med utandningsprov (alkometer), vilket innebär att klientens uppgivna svar på nykterhet kan bekräftas med ett provsvar där halten alkohol detekteras. Förutom dessa mätbara indikatorer kan även klientens mående inkluderas via frågeformulär. Registring av mående över tid med hjälp av appen visade sig ge en kurva som parallellt följer den digitala biomarkören.
En biomarkör, eller en biologisk markör, är en mätbar indikator av ett biologiskt tillstånd. Den digitala biomarkör som mäts här är en detekterbar och mätbar faktor som kan representera en känd biologisk markör. AMI har vetenskapligt visats korrelera med den traditionella biomarkören fosfatidyl etanol (PEth). PEth är en alkoholmetabolit som förblir i kroppen upp till fyra veckor efter intag och är en vedertagen standardmarkör vid bedömning av nykterhetsstatus hos patienter under behandling.
Att PEth-prover genomförs relativt sällan (blodprov c:a 1-2 ggr/mån) kan medföra att lågintensivt smygdrickande inte upptäcks, vilket kan leda till svårigheter att få behandlingen att fungera. Fördelen med AMI är att man i valfri miljö, kontinuerligt och i realtid utan invasiva ingrepp, kan följa status hos patienter som genomgår behandling för sitt alkoholberoende för att tidigt identifiera fall och återfall.
Då projektet fortsätter ska ytterligare en digital biomarkör användas. Det handlar om Maximum Time Between Tests (MTBT), vilket ger värdefull information om förekommande och kommande alkoholintag genom att mäta biomarkörer och bakåt följa tidslinjen av dessa. Med hjälp av MTBT kan således tidsglidningar inom test-fönster identifieras och därmed effekten av överhoppade tester. MTBT kan användas som verktyg för att dagligen identifiera förstadier till dolt drickande, vilket kan möjliggöra tidig intervention och val av rätt behandlingsmetod som stämmer överens med status för tillfrisknande hos patienten.
MTBT korrelerar med bio-markören PEth, men också med kolhydratfattig transferrin (CDT), som även används som markör på alkoholintag, samt med självrapporterade data om mönstret i alkoholkonsumtion. Kopplingarna av MTBT och AMI till sjukdomsförloppet är goda och resultaten kan mätas i realtid. Detta kan jämföras med konventionella bio-markörer och självrapportering där informationen är fördröjd i veckor och där det även finns risk för felaktigheter.
På samma sätt som vanliga läkemedel doseras kan man dosera E-hälsa genom att välja testschema och monitorera tillfriskandeförlopp med hjälp av de aktuella digitala bio-markörerna MTBT och AMI. En dosökning skulle kunna innebära att man snävar in tidsintervallet mellan mätningar och registrering.
Med denna nya teknik kan vi tala om en molnbaserad digital förstärkning av beroendevården som minskar avståndet mellan vårdtagare och vårdgivare, samt ger möjlighet att stoppa återfall innan de inträffar. Vidare medger tekniken en E-hälsoplattform där vi kan följa såväl nykterhet som mående och beteendeförändringar över tid, och därmed identifiera förändringar. Det ger kunskap om vad som händer patienten mellan besöken, något som möjliggör individuell anpassning av, och förstärker vårdinsatsen.
Se även nyhetsinslag på TV4
Real-time Monitoring using a breathalyzer-based eHealth system can identify lapse/relapse patterns in alcohol use disorder Patients.Hämäläinen MD, Zetterström A, Winkvist M, Söderquist M, Karlberg E, Öhagen P, Andersson K, Nyberg F.Alcohol Alcohol. 2018 Jul 1;53(4):368-375. doi: 10.1093/alcalc/agy011.
Maximum Time Between Tests: A Digital Biomarker to Detect Therapy Compliance and Assess Schedule Quality in Measurement-Based eHealth Systems for Alcohol Use Disorder. Zetterström A, Hämäläinen MD, Karlberg E, Winkvist M, Söderquist M, Öhagen P, Andersson K, Nyberg F. Alcohol Alcohol. 2018 Dec 12. doi: 10.1093/alcalc/agy086. [Epub ahead of print]