Perspektiv på Den svenska narkotikasituationen

(Bild borttagen)

Varje år rapporterar Folkhälsomyndigheten uppgifter om narkotikasituationen i Sverige till EU:s narkotikabyrå EMCDDA. I Den svenska narkotikasituationen, publicerad 12 mars 2019, sammanfattas året 2017 kring bland annat aspekterna användning, vård, narkotikarelaterad död och samhällets åtgärder för att möta problematiken.

Läs  Den svenska narkotikasituationen

Statistiken visaratt cannabis är den i Sverige vanligast förkommande illegala drogen. I folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor uppger 3 procent av befolkningen i åldrarna 16–84 år att de använt cannabis de senaste tolv månaderna. Mest utbredd är användningen i gruppen yngre män, vilket bekräftas i CAN:s drogvaneundersökning utförd 2018¸ där 17 procent av pojkarna i gymnasiets skolår 2 uppger att de använt cannabis. Tull och polis rapporterar i sin tur att antalet narkotikabeslag ökade 2017, samt att cannabis står för över hälften av beslagen.
– Både den ökade tillgängligheten och den ökade användningen ger anledning till oro. I de amerikanska delstater som legaliserat cannabis för rekreationsbruk blir drogen allt vanligare bland 12-17-åringar, en ålder då frekvent marijuanarökning kan orsaka bland annat försämrad koordination och kognition. Kanada och Uruguay har gått samma väg, men jag hoppas att detta misstag inte begås i Sverige, då narkotikapolitikens incitament ska vara att försvara hjärnan snarare än krigsföring mot narkotikan, säger Fred Nyberg, professor em i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet.

Bland dem som injicerar droger ökar risken att drabbas av infektionssjukdomar markant. År 2017 rapporterades fler än 600 personer ha smittats av Hepatit C till följd av injektion av droger i Sverige. Injiceringsrelaterade infektioner av hiv och Hepatit B förekommer men är jämförelsevis få. Sjukdomarna sprids främst genom delning av kanyler, sprutor och andra injektionsverktyg, därför erbjuder nu allt fler regioner sprututbytesprogram och åldersgränsen har sänkts från 20 till 18 år i syfte att minska smittrisken.
– Att eliminera Hepatit C förutsätter proaktivt sökande efter alla patienter som kan bära viruset, liksom potentierad samverkan mellan beroendekliniker, psykiatrin och infektionsklinikerna. Möjligheten att både diagnostisera och behandla individer vid sprututbytesverksamheterna får i detta sammanhang stor betydelse, säger Fred Nyberg.

År 2017 erhöll drygt 31 000 personer narkotikarelaterad vård i Sverige, av dessa var närmare 40 procent i åldrarna 15–29 år. Majoriteten av vårdtagarna hade använt flera olika droger, men i de fall en primärdrog kunde identifieras var opioider vanligast. Totalt hade 4 468 patienter recept på läkemedel som används inom läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO), en ökning med 8 procent jämfört med 2016. Tillgången till LARO konstateras dock variera över landet, likaså tillgången till kunskapsbaserade vård- och stödinsatser vid beroende, något Socialstyrelsen bekräftar i en jämförande kartläggning utförd 2017.
– Vår rapport ger en bild av en missbruks- och beroendevård som i flera avseenden bör utvecklas. Personer med skadligt bruk eller beroende behöver ofta hjälp från både sjukvård och socialtjänst, vilket förutsätter samarbete om ingen ska falla mellan stolarna. Likväl ser det väldigt olika ut i landet, och de insatser som rekommenderas i de nationella riktlinjerna kommer långt ifrån alla till del, sade då Marianne Agestam, projektledare för rapporten.

Den narkotikarelaterade dödligheten konstateras fortsatt hög. 2016 minskade antalet efter nio års konstant ökning. Trendbrottet blev dessvärre kortvarigt och 2017 steg antalet på nytt till 626 narkotikarelaterade dödsfall. Ungefär tre fjärdedelar av dödsfallen är män, vilka i högre utsträckning dör av oavsiktlig överdos i yngre åldrar, medan kvinnor mer ofta dör i äldre ålder till följd av suicid med narkotika (Folkhälsomyndigheten betonar dock att statistik kring narkotikarelaterade dödsfall bör tolkas med viss försiktighet).
Flera åtgärder genomförs nu i syfte att förebygga narkotikarelaterade dödsfall. Bland annat sker föreskriftsändringar kring naloxon (ett motgift mot opioidöverdoser) som därmed ytterligare tillgängliggörs för personer i riskzonen, deras närstående samt personal inom räddningstjänsten.

I beroendeproblematikens andra ände leds det narkotikaförebyggande arbetet till stor del av lokala ANDT-samordnare, en roll som 2017 var bemannad i 77 procent av de svenska kommunerna. Den nationella ANDT-strategin anger uppföljning som centralt för arbetet, men bara drygt hälften av kommunerna angav att de följer upp hela eller delar av arbetet. Till utmaningarna hör att den tid som avsätts för samordning och planering av ANDT-arbete minskar, och våren 2019 möts de lokala ANDT-samordnarna för att diskutera hur området ska erhålla politisk prioritet, liksom vad det innebär att ANDT-samordnande uppdrag ofta kombineras med andra sakområden och uppgifter.
– Att sammanföra insatser mot alkohol, narkotika, dopning och tobak i en nationell ANDT-strategi och implementera dem utifrån regionala och lokala förutsättningar är en fantastisk ambition. Likväl fastnar vi ofta i stuprör och många faller idag genom systemet. Nu krävs ett rejält omtag redan på analysstadiet. Vi måste skaffa mer kunskap om de grupper vi arbetar för om vi ska lyckas skapa social hållbarhet, konstaterade Anna Haid, ANDT-samordnare i Uppsala län vid ett seminarium arrangerat av U-FOLD.

Se även

• Kunskapsdag om cannabis och andra droger – 3 maj 2019
• U-FOLD Storseminarium: Aktuella utmaningar i ANDT-arbetet – 7 maj 2019

Kontakt

(Bild borttagen) Fred Nyberg, professor em, Uppsala universitet
Telefon  018–471 41 66
E-post  Fred.Nyberg@farmbio.uu.se