Medicinsk cannabis i fokus för seminarium på Campus Gotland

(Bild borttagen)

Debatten som omger cannabisbaserade läkemedel är fortsatt intensiv. Deras symtomlindrande effekter vid bland annat neuropatisk smärta måste vägas mot de risker som åtföljer ökad tillgänglighet av cannabis – vår idag vanligast förekommande illegala drog. Läkemedelsverket beviljar för närvarande utskrivning av medicinsk cannabis till ett fåtal svenska patienter, men experterna står enade om att fler välgjorda studier och ökad kunskap krävs innan det kan ses som generellt behandlingsalternativ.
– Cannabis innehåller medicinskt användbara komponenter som vi vet att vissa personer svarar gynnsamt på, och så långt är det naturligtvis positivt att vårdbehov kan mötas. Å andra sidan är den samlade kunskapen alltjämt bristfällig, och cannabis har varken gått igenom tillräckliga prövningar eller befunnits ha de effekter som vi Sverige kräver av ett läkemedel, konstaterar Fred Nyberg.

I USA, där flera delstater redan tillåter cannabis för såväl medicinskt som rekreationsbruk, beräknas enbart medicinsk cannabis år 2025 omsätta 55,8 miljarder dollar. Ett svindlande ekonomiskt incitament som föranlett ökad forskning kring utveckling av nya cannabisberedningar som bättre tillvaratar de positiva komponenterna, samtidigt som negativa, beroendeframkallande effekter minimeras.
– Just möjligheten att variera halterna av exempelvis THC och CBD har vägt tungt i Läkemedelsverkets beslut att tillåta viss förskrivning av cannabisbaserade läkemedel till patienter som inte svarar på andra mediciner. Men återigen, ytterligare studier är nödvändiga, och härnäst ska forskare vid Karolinska Institutet utreda den medicinska effekten av Bediol, ett av de cannabisbaserade läkemedel som i dagsläget inte är godkänt i Sverige men som kan beviljas på licens, säger Fred Nyberg.

I vårt grannland Danmark kan alla läkare sedan 1 januari 2018 förskriva medicinsk cannabis på smärtindikation, ett beslut som saknar stöd hos bland annat det danska Läkarförbundet och som av Torsten Gordh, professor i klinisk smärtlindring, beskrivits som ”ett stort experiment med folkhälsan”. Statistik från USA visar i sin tur att många som får medicinsk marijuana övergår till opioida smärtstillande läkemedel, liksom hur ökad tillgång till cannabis på kort tid bidragit till ett ökat bruk även bland minderåriga.
– Den amerikanska opioidkrisen åsido, så visar vetenskapliga studier att varaktigt cannabisbruk ökar risken för skador på hjärnans kognitiva funktioner som korttidsminne och förmågan att hantera komplex information. Forskningen bekräftar också att cannabisbruk i tonåren innebär ytterligare risker då unga hjärnor ännu inte är färdigutvecklade. Vi får inte begå motsvarande misstag i Sverige, däremot ska vi så långt det är genomförbart ta guldkornen ur marijuanan, förädla dem och omsätta dem i läkemedel som har förutsättningar att passera Sveriges högt ställda restriktioner, säger Fred Nyberg.

Medicinsk cannabis – på gott eller ont?

Tid  Tisdag 16 april 2019, kl. 18.00–19.00
Plats  Almedalsbiblioteket, sal E22, Visby
Läs även  Ledande beroendeforskare föreläser i Visby

Vårens seminarier på Campus Gotland

• Hur berörs Sverige av den opioida krisen? – Tisdag 2 april
• Medicinsk cannabis – på gott eller ont? – Tisdag 16 april
• Varför drabbas vi olika? Om psykisk ohälsa, arv, miljö och risk för beroende – Onsdag 8 maj
• ADHD – Risker, orsaker och lösningar? – Torsdag 16 maj
• D som i Doping – Hur kopplar det till ANDT? – Onsdag 22 maj

Samtliga föreläsningar börjar kl. 18.00

Läs även Seminarieserie på Campus Gotland

kontakt

(Bild borttagen) Fred Nyberg, professor em, Uppsala universitet
Telefon  018–471 41 66
E-post  Fred.Nyberg@farmbio.uu.se