Seminarium om beroende och psykisk ohälsa lockade unga

(Bild borttagen) Fred Nyberg, Mohamad Hassan, Anna Sarkadi, Niklas Långström

Med fokus på psykisk ohälsa, utsatthet och beroendesjukdom välkomnade U-FOLD närmare 400 besökare till Uppsala universitetsaula och seminariet Aktuella utmaningar i ANDT-arbetet. Fältet rymmer några av vår tids största problem: segregering, fattigdom och utanförskap – vilka i sin tur förmodas ha betydelse för bland annat den snabbt ökande psykiska ohälsan bland barn och unga.
– Samsjuklighet och beroende är alltjämt stigmatiserande och tabubelagt. Alltså måste vi möta de unga och ge dem kunskap om hur utbredd denna problematik faktiskt är, liksom vilket stöd samhället erbjuder. Därför är det oerhört glädjande att se så många gymnasieelever i aulan idag, och framför allt det stora intresse de visar, konstaterade Mathias Hallberg, ordförande i U-FOLD.

Sanna Lundell, journalist med den uppmärksammade dokumentärserien Djävulsdansen i sin resumé, inledde seminariet med att skildra sina erfarenheter av att uppleva såväl psykisk ohälsa som drogberoende inom både familj och parförhållanden.
– Det tog mig trettio år att förstå vad jag levde i, och framför allt att jag inte var ensam. Då jag och Ann Söderlund presenterade vår idé att göra en programserie om medberoende hävdade cheferna på Sveriges Television att ämnet var ”för smalt och kvinnligt”, men lät oss göra tre avsnitt. Genomslagskraften var enorm, det var som att vi lyfte locket till folkhemmets bäst bevarade hemlighet och än idag kontaktas vi av människor som tackar oss för att vi talade högt om ett ämne som dessförinnan mest beskrivits i skönlitteraturen.

Medberoende beskrivs ofta som ett tillstånd som kan drabba den som lever med en person med beroendesjukdom. Sveriges över en miljon anhöriga – barn och vuxna – utsätts för svår påverkan och många anpassar sitt beteende och sin personlighet i ambitionen att hjälpa, men först med Djävulsdansen blottades problematikens omfattning, varpå trycket ökade till beroendegrupper över hela landet.
– Vi vuxna håller oss helst borta från saker som är förknippade med skam, så många medberoende lider i tystnad. Själv är jag en av få som talar öppet om det, vilket även bidragit till att jag mött de många seglivade och faktaresistenta fördomar som omger psykisk ohälsa, beroendesjukdomar och diagnoser. Nu är ämnet på bordet och vissa saker har förbättrats, men fortfarande finns massor att uträtta.

Charlotte Skoglund, överläkare och forskare, talade på tema samsjuklighet och hur beroende och psykisk ohälsa ofta är nära förknippade.
– Anledningarna till att börja använda droger varierar, men för dem som utvecklar problem handlar det ofta hur gener samspelar med uppväxtmiljön. Upp till nittio procent av de ungdomar vi möter på Maria Ungdom har en psykiatrisk diagnos, vi vet också att även en majoritet av deras föräldrar har en eller flera psykiatriska diagnoser.
Studier visar vidare att i ju yngre år en person testar droger, desto större är risken att fastna i missbruk. Preventiva insatser av rätt slag måste alltså sättas in i god tid, en linje som även förespråkades av Niklas Långström, psykiater och våldsbrottsforskare, som belyste hur antisocialt beteende aldrig låter sig förklaras med enkla linjer.
– Det är fyra kliniska psykiatriska diagnoser som främst förknippas med ökad risk för våld; uppförandestörning, trotssyndrom, substansbrukssyndrom och personlighetssyndrom. Men att förse det med rätt etikett är inte tillräckligt. Vi måste arbeta förebyggande där det bäst behövs, lyckas vi med det kan vi också komma åt ett antal av de faktorer som driver kriminalitet.

Anna Sarkadi, professor i socialmedicin och mottagare av Barnrättspriset, berättade om sitt arbete vid Asylhälsan där hon mött flera av de ensamkommande unga som anlände till Sverige under flyktingkrisen 2015.
– Det var fantastiska ungdomar, men också märkta av svåra traumatiska upplevelser. De kunde när som helst drabbas av flashbacks kring allt det de utsatts för, vilket resulterade i hjärtklappning, sömnproblem, värk. Vi vet att med psykisk ohälsa ökar även risken att ta till droger, så det finns flera anledningar att ge dem ett nätverk med vuxna de kan lita på, utbildning och en positiv fritid. Med dessa skyddande faktorer finns många exempel på ungdomar som klarar sig bra, men utan dem är självmordsrisken nio gånger högre än i övriga samhället.

– Vårt fält står inför flera komplexa utmaningar utan enkla lösningar, vilket kräver samtal och samarbete i interprofessionella forum. Min uppfattning är att U-FOLDs seminarier i universitetsaulan etablerat sig som en vital arena för diskussion och initiativ inom beroendefältet, och jag vill ge en stor eloge till våra föreläsare som lyckas förmedla nödvändig kunskap på ett engagerande sätt, och framför allt till alla lärare och skolungdomar som var här idag, vilket ger oss oerhört viktig inspiration i arbetet med kommande mötesplatser, sammanfattar Mathias Hallberg.

Onsdag 8 majgenomför U-FOLD nästa evenemang, då Charlotte Skoglund, överläkare vid Akademiska sjukhuset, föreläser om Samband mellan psykisk ohälsa och droger. Varmt välkommen till Visby och Almedalsbiblioteket sal E22, kl. 18.00.

Mer information  U-FOLD – Forum för forskning om läkemedels- och drogberoende
Se även  Storseminarium 2019: Aktuella utmaningar i ANDT-arbetet

Kontakt

(Bild borttagen) Mathias Hallberg, professor, Uppsala universitet
Telefon  018–471 41 41
E-post  Mathias.Hallberg@farmbio.uu.se

Magnus Alsne