Arbetsberoende kan orsaka stora skador
Tänker du mer på hur du ska få tid för arbete än att umgås med dina nära, och blir du stressad då det inte är möjligt? Då kan du befinna dig i riskzonen för att utveckla arbetsberoende.
(Bild borttagen) Begreppet workoholic, på svenska ”arbetsberoende”, myntades redan 1971 av den amerikanske psykologen Wayne E Oates. Det är ett tillstånd som kan liknas vid andra beroendesjukdomar då det hos vissa skapar positiva reaktioner i vårt biologiska belöningssystem, men är inte inkluderat i DSM-5, den amerikanska psykiatriska föreningens (APA) diagnostiska manual som används internationellt för diagnostis av psykiska sjukdomar och utvecklingsrelaterade tillstånd.
– Arbetsberoende innebär ett sökande efter att få mer tid för sitt jobb på bekostnad av bland annat sociala aktiviteter, egentid och motion. Det kan leda till en situation där både man själv och omgivningen tar stor skada, kommenterar Fred Nyberg, seniorprofessor i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet.
Idag saknas statistik över hur många som lider av arbetsberoende, men forskare har definierat ett antal kriterier som indikerar riskbeteende. Till dessa hör bland annat att ständigt arbeta mer än vad du tänkt, att jobba för att komma undan och fly från dåligt välmående och problem i ditt privata liv, liksom att känna stress då du får förhinder från att arbeta.
– De som upplever att de rör sig i riskzonen bör gå igenom punkt för punkt i dessa kriterier och se vad man själv kan förändra. Bäst är att göra detta i nära kontakt med sin chef och sin privata omgivning. Det är generellt bra att tala ut om situationen på hemmaplan, vilket alltid utgör ett steg i en läkande process om man drabbas av något negativt, men det är också viktigt att prat om jobbet inte tar alltför stor tid och inkräktar på det socialt trevliga i hemmet, säger Fred Nyberg.
En studievid Lunds Universitet delar in arbetsberoende i kemiskt respektive psykologiskt emotionellt beroende. Enligt studien är de som löper störst risk för att bli arbetsberoende ofta mycket ambitiösa människor med stort engagemang i sitt arbete. Främst förklaras det dock av socialisationsprocessen, kritiska händelser i livet, att uppnå status och maktrelationer. I många fall handlar det om ekonomiska förhållanden. Till de risker som följer med arbetsberoende anges bland annat stressrelaterade sjukdomar, utbrändhet, depressioner och förändrade familjeformer.
– Jag var tidigare ansvarig för arbetsmiljön vid en av Uppsala universitets större institutioner och anlitade då en hälsopedagog som talade med samtliga medarbetare om deras välbefinnande, bland annat gällande flera av de kriterier som indikerar arbetsberoende. Som arbetsgivare finns både handledning och extern hjälp att få om du uppfattar att en eller flera av dina medarbetare uppvisar riskbeteende, säger Fred Nyberg.
Du som upplever att du har eller riskerar att utveckla arbetsberoende kan vända dig till Anonyma arbetsnarkomaner, en organisation som använder ett tolvstegsprogram för dem som missbrukar arbete. I Uppsala arrangerar Anonyma arbetsnarkomaner möten lördagar, kl. 16.00–17.30 vid Österplan 1A.
kontakt
(Bild borttagen) Fred Nyberg, Uppsala universitet
Telefon 018–471 41 66
E-post Fred.Nyberg@farmbio.uu.se