Kurs i beroendelära blandar piller med digitala (o)vanor
Missbruk kan ha många ansikten. Någon intar barens uteservering runt lunch. En annan tar upp mobiltelefonen vid varje rödljus. Men vem är egentligen beroende? Och vilka möjligheter har samhället att hjälpa innan det är för sent?
(Bild borttagen)
Att Sverige sedan länge lämnat positionen som brännvinsbältets centrum innebär inte att summan av våra laster minskat. Snarare är det beroendeproblematikens karta som bytt skepnad, vilket i sin tur gjort vägen till missbruk mer komplex än någonsin. Allra svårast tycks vi ha att motstå de nya digitala lockelserna, och med en genomsnittlig skärmtid på sju timmar per person och dygn är det nödvändigt att rusta samhället inför de följder som väntar.
– Hasardspelsyndrom är redan en diagnos och sannolikt är det bara en tidsfråga innan Sverige följer WHO och gör detsamma med dataspelsberoende. Det här ställer inte minst vården inför nya utmaningar, och i kursen Läkemedelsmissbruk och beroendelära vill vi skapa tvärvetenskapliga förhållningssätt till både traditionella och nya stimulantia, säger Erik Nylander, kursansvarig vid Farmaceutiska fakulteten.
(Bild borttagen) I en hörsal diskuterar framtidens apotekare, civilingenjörer och läkare utifrån sina olika perspektiv de kriterier som definierar ett beroende. Så länge samtalet kretsar kring tyngre droger är alla överens, men när ordet narkotika plötsligt ersätts med mobiltelefon blir det svårare. Är verkligen alla i rummet mer eller mindre beroende? Antagligen inte, och med ens blir utmaningen med exakta gränser uppenbar.
– De som lagt upp den här kursen har verkligen gjort ett superjobb. Föreläsningarna håller högt tempo med många intressanta och relevanta perspektiv som engagerar och inspirerar oss att vilja veta mer. Det är helt enkelt en tiopoängare, konstaterar en av studenterna.
Inom överskådlig framtid ska även socker och fysisk träning ta plats i kursinnehållet, två ämnen där åsikterna alltjämt är fler än de evidensbaserade kunskaperna. Men naturligtvis ligger också stort fokus på alkohol, cannabis, opioider och ytterligare en rad substanser som vi historiskt förknippar med beroenden.
– Vi belyser hela förloppet, från det första tillfället vi utsätts för en stimulans till fullt utvecklat beroende. Hur påverkas vår hjärna? Vilka effekter har drogen i form av rus, abstinens och tolerans? Vilka möjligheter har vi att behandla olika beroenden? Det här är frågor som berör och kompetenser som samhället behöver, vilket helt säkert bidrar till det höga söktrycket, säger Erik Nylander.
PRAKTISK INFORMATION
- Kursen genomförs Höst – och Vårtermin
- Undervisning sker på heltid, campus och på svenska
LÄS MER
- Läkemedelsmissbruk och beroendelära (7,5 hp)
- Neurofarmakologi och beroendeforskning vid Uppsala universitet
- Fristående kurser vid Farmaceutiska fakulteten
KONTAKT
(Bild borttagen) Erik Nylander, kursansvarig
Institutionen för farmaceutisk biovetenskap
Erik.Nylander@farmbio.uu.se
text: Magnus Alsne