Forskare i nätverket: Daniel Espes

2022-03-22

Man i blå tröja står framför vatten och kustlinje med skog

Inom diabetesområdet har han väckt intresse hos både finansiärer och det bredare forskarsamhället. Daniel Espes försöker ta fram nya sätt att visualisera och behandla diabetes.

– Jag tror att vi forskare måste vara kreativa. Vi behöver kunna tänka i nya banor och applicera kunskaper från andra fält – forskning handlar ju till stor del om att ta reda på någonting som vi ännu inte vet. En annan viktig kvalitet hos forskare är uthållighet. Bakom alla resultat ligger otroligt mycket arbete, och i början av karriären tyckte jag att det var ganska så frustrerande. Du kan lätt arbeta i ett helt år med olika försök utan att det leder till något som du kan visa upp. Då gäller det att hålla ut och ta sikte på målet längre fram.

Daniel Espes är läkare och biträdande universitetslektor med fokus på forskning kring typ 1-diabetes. Han arbetar särskilt med två områden: Avbildningstekniker och nya behandlingsmetoder. Hösten 2021 fick han medel att bilda egen forskargrupp genom SciLifeLab (’Science for Life Laboratory’). Samma år var Espes en av de som mottog störst anslag från Barndiabetesfonden – Sveriges främsta finansiär av forskning kring typ 1-diabetes. Han tilldelades detta år också fondens Johny Ludvigsson-pris för ”Yngre Barndiabetesforskare i Sverige”. Att ansluta sig till Uppsala diabetescentrum föll sig naturligt då han länge arbetat kliniskt vid sidan av forskningen. För honom är UDC ett viktigt sätt att sammanföra det kliniska med det experimentella och han arbetar till stor del med så kallad translationell diabetesforskning – ett angreppssätt där resultat överförs från experiment till vården och den kliniska forskningen.

Att visualisera och behandla diabetes

Just nu arbetar Daniel Espes med nya sätt att använda så kallad PET-teknik för diabetesforskning. Metoden bygger på att specifika preparat – ’markörer’ eller ’tracers’ – binder till kända molekyler eller substanser i en cell. Markörerna avger en liten mängd radioaktiv strålning som ger utslag på mätinstrument, och när PET-teknik kombineras med röntgen kan väldigt specifika celler i kroppen lokaliseras.

– Vi letar efter markörer som tas upp av insulinproducerande betaceller, samt separata markörer för immunceller. Lyckas vi med det kan vi studera mängden betaceller som finns i pankreas och hur antalet till exempel påverkas av sjukdomsförloppet. Vi kan också lära oss mer om hur immunangrepp sker i pankreas, vilket ska behandlas i en kommande studie. Tidigare har vi bara kunnat gå på biopsier och mätningar av immunceller i blodet. Nu blir frågan huruvida vi kan korrelera PET-resultat med vad som händer i blodomloppet. Obduktionsstudier har lärt oss att mellan 60 och 70 procent av betacellsmassan redan har förlorats när diagnosen ställs. Med hjälp av visualiseringstekniker skulle vi kanske kunna identifiera de som är i riskzonen för typ 1-diabetes i ett tidigare stadium. Det kan handla om syskon till barn med sjukdomen eller personer som visat sig ha autoantikroppar (eller antigener) vilket är en riskmarkör, säger Daniel Espes.

Förutom att arbeta med visualiseringstekniker är Daniel Espes intresserad av hur diabetes kan behandlas på nya sätt.  I en pågående, klinisk studie utvärderar han tillsammans med kollegor huruvida läkemedel med aminosyran GABA kan stimulera betaceller att dela sig, och om de kan minska risken för autoimmuna angrepp.

– Det är vad experimentella studier har visat. En del data tyder också på att GABA kan få andra endokrina celler att börja producera insulin, men sådana resultat är mer kontroversiella. Nu vill vi ta reda på om samma effekter sker i människa och använder då GABA som aktiv substans i ett läkemedel som vi ger till personer med typ 1-diabetes. I studiens första fas har GABA visat sig ge förbättrat hormonskydd mot lågt blodsocker – substansen verkar alltså ha en delvis skyddande effekt. Vi har nu gått vidare till fas 2 – huvudstudien som innefattar 36 patienter. Här undersöker vi huruvida GABA också kan ge ökad insulinproduktion. Vi hoppas bli färdiga någon gång under andra halvan av 2022, säger Daniel Espes.

Nya samarbeten

Utöver den pågående forskningen kring betaceller och nya terapier har Daniel Espes även ett stort intresse för hur behandlingen kan förbättras för alla de som redan lever med diabetes. Utifrån det har han arbetat med olika forskningsprojekt kring hur AI och maskininlärningsteknik kan förbättra användandet av all data som genereras av kontinuerliga blodsockermätare. Det arbetet ledde 2019 till att han var med och grundade ett företag – Digital Diabetes Analytics.

– Vårt mål är att underlätta livet för de som lever med diabetes och förbättra diabetesvården genom att automatisera tolkningen av, och ta vara, på all den data som genereras. Idag har vi väldigt begränsade resurser inom sjukvården när det gäller hanteringen av diabetesdata och därför sker det mesta av tolkningen helt manuellt. Ur den aspekten har AI och maskininlärning stor potential att förändra sjukvården i grunden – inte minst när det kommer till diabetes.

Digital hantering av stora datamängder och okända variabler är ett växande område som kräver teknisk expertis. Daniel Espes tror att UDC blir ett viktigt forum för att samla forskare med olika bakgrund och ingångar till diabetes.  Forskningscentrumet signalerar också ett visst fokus: När ett fält så tydligt prioriteras blir det lättare att attrahera forskare och väcka intresse för området.

– Diabetesforskning har så många olika nivåer – cellbiologi, fysiologi, teknik, samhälle, individ och kliniska aspekter. Därför är det väldigt spännande att jobba i just Uppsala. Här kan vi kombinera expertis inom många olika fält och samlas kring en gemensam fråga. Forskare har tidigare arbetat mer avgränsat men UDC är ett exempel på nya strömningar som prioriterar samarbete. Vi ser att diabetes som ämne sprider sig till nya fakulteter och bilden av diabetesforskning har vidgats. Det öppnar upp för helt nya frågeställningar och möjligheter vilket är väldigt spännande.

Anton Nyström

Foto: Hans Ericksson (modifierat)

Senast uppdaterad: 2022-01-03