Forskning
Urban Lab är en multidisciplinär forskningsmiljö för kvantitativa studier av frågor kopplade till städer och urbaniseringsprocesser. Forskningen kombinerar metodologiska kompetenser från olika discipliner med tillgången till den stora mängd geokodade mikrodata som finns i databasen GeoSweden, som drivs av Institutet för bostads- och urbanforskning.
Urban Labs forskning rymmer breda frågor som till exempel: Varför växer vissa städer medan andra krymper? Varför har vissa områden inom städer en positiv utveckling och andra en negativ? Hur påverkar urbanisering och grannskap olika utfall i termer av till exempel ekonomisk ojämlikhet, individers hälsa och barns framtid? Vilken roll spelar lokal politik för den lokala utvecklingen?
Forskningsprogram
Boendesegregation, urbanisering och ojämlika livsvillkor
Forskningsprogrammet ska öka förståelsen för vad som har format svensk bostadssegregation och undersöka konsekvenserna av att växa upp i ett segregerat landskap.
Skapar eller attraherar städer individer med god hälsa?
Forskningsprogrammet ge ny kunskap om orsaker till geografiska ojämlikheter i hälsa med hjälp av svenska data om olika hälsoutfall och beteenden, boende och grannskapsegenskaper.
Forskningsprojekt
Hur inbördeskrig påverkar individers migrationsbeslut
Detta forskningsprojekt vill bättre förstå hur folkmorden i Rwanda formar individers beslut om återbosättning och hur de interagerar med humankapital och rikedom.
Stad, landsbygd och flerdimensionell matchning av individers förmågor och yrke
I det här projektet undersöks empiriskt hur matchningskvaliteten skiljer sig mellan större städer och landsbygd.
Skuldsanering – kan antalet ansökningar och skuldsaneringsprogram ökas genom riktade informationskampanjer?
I detta projekt undersöker vi det svenska skuldsaneringsprogrammets effektivitet.
Påverkar första bostadsområdets egenskaper framtida integration av flyktingar? Kvasiexperimentella bevis från en svensk placeringspolicy
Detta projekt undersöker vilken långsiktig inverkan flyktingars första boende har på den långsiktiga integrationen.
Boendebarometern
Boendebarometern beskriver utvecklingen på grannskapsnivå (DeSO) i Sverige med fokus på utbildningsnivå och inkomster för hyresgäster, bostadsrättsinnehavare och villaägare över tid och i olika områden.
Inkomstskillnader och bostadssegregation
Mellan 1990 och 2017 har inkomstskillnaderna ökat med över 30 procent, och bostadssegregationen med cirka 50 procent i Sverige. Detta projekt undersöker effekterna av inkomstskillnader på bostadssegregation med hjälp av svensk befolkningsdata från 1990–2017.
Effekter av tidigt inträde på bostadsmarknaden: Evidens från lotterifördelning av nya hyresbostäder
Hur påverkas ett områdes socioekonomiska och demografiska sammansättning av slumpmässig fördelning av bostäder?
Elektricitet, samhällsförändring och effekter på lokala arbetsmarknader
Detta projekt analyserar hur lokala arbetsmarknader anpassar sig till tekniska förändringar under det tidiga 1900-talet.
Planering och social blandning
På vilket sätt kan en kommun arbeta för att uppnå social blandning och hur väl fungerar de planeringsverktyg som kommunen implementerar och har till sitt förfogande?
Vilken betydelse har förskolans kvalitet för barns kunskapsutveckling i förskoleklass?
I detta forskningsprojektet undersöker forskarna om, och under vilka förhållanden, skillnader i förskolans kvalitet har betydelse för barns kunskapsutveckling i förskoleklass.
Växande städer och segregerade grannskap
Hur påverkar nybyggnation befolkningssammansättning och bostadspriser i grannskapet och segregationen mellan olika grannskap inom en kommun?
Effekter av att stadsdelar klassas som ”utsatta områden”
Hur påverkar polisens klassificering de utpekade områdena?
Markanvändning i Sverige
Genom att kombinera markanvändningsdata med ett populationstäckande individregister kan vi skapa detaljerade markanvändningsdata som beskriver individers närområden.
Hur värderas bostäder av hyresgäster och hyresvärdar?
I detta forskningsprojekt studeras hyresgästers villighet att betala för olika bostadsattribut, som bostadsyta och läge samt lokala hyresvärdar och deras syn på och förståelse för hyresgästerna.
Områdens rykte och val till gymnasieskolan
Vi undersöker hur stigmatiseringen av bostadsområden kopplad till "polisens lista" påverkar ungdomars studieframgång och skolval.
Gängsammansättning och kriminalitet
I detta projekt studerar vi gängens närvaro och inflytande i en stad. Vi analyserar om det finns en brytpunkt där gängnärvaro börjar påverka kriminaliteten, och vi testar avbrott i kriminalitet och gruppsammansättning.
Gängkriminalitet och välfärd
I detta projekt studerar vi hur kriminella organisationer påverkar gripna personer. Vi studerar också konsekvenser för välfärden i områden som drabbats av en brottsvåg.
Gemenskapsbaserade interventioner och ojämlikhet
I detta projekt studerar vi vilka effekter stärkta band till samhället har på lokal brottslighet. I forskningen drar vi nytta av samhällelig hälsopolitik som syftar till att förbättra hälsoutfall och minska ojämlikheter i de mest missgynnade stadsdelarna.
Arbetsmarknad, bostadsmarknad och välfärd
Ungdomar bor kvar hemma hos sina föräldrar längre än tidigare i historien, samtidigt som de lägger mer pengar på bostäder. I Europa bodde 69 procent av personerna i åldern 16–29 år med sina föräldrar år 2019.
Business as usual? Dynamisk markutveckling i översvämningsområden
Med hjälp av historiska data om översvämningar och byggnader i Spanien dokumenterar vi mönster för markutveckling i efterdyningarna av en översvämning.
Leder kommunala visstidsanställningar till ökad sysselsättning eller tryggar de bara a-kassan?
Forskningen undersöker effekten av arbetsmarknadspolitiska program i form av offentliga tillfälliga anställningar för grupper med svag anknytning till arbetsmarknaden.
Vad ger bäst betalt vid tvångsförsäljning – exekutiv auktion eller försäljning via mäklare?
Utfallet av tvångsförsäljningar av fastigheter har inte undersökts tidigare men är möjligt att mäta i Sverige, eftersom Kronofogden är skyldig att välja mellan dessa metoder i varje tvångsförsäljningsärende.
Ålder vid ankomst och bostadsintegration
I detta projekt undersöker vi om flyktingbarns ålder vid invandringen till Sverige påverkar vilket socioekonomiskt grannskap de bor i som vuxna.
Bostadsförsörjning och bostadsojämlikhet
Enligt filtreringsteorin rör sig bostäder från höginkomsttagare till låginkomsttagare i takt med att bostäderna, med tiden, försämras. Detta projekt undersöker filtreringens roll för låginkomsttagares möjligheter att få bostäder.
Etniska enklaver och politiskt deltagande
Vilka effekter har boende i etniska enklaver på politiskt deltagande? I denna studie använder vi valdeltagande på individnivå för att studera den etniska koncentrationens effekt på de boendes valdeltagande.
Är uppfostringsstil en drivkraft bakom ekonomisk ojämlikhet mellan individer och bostadsområden?
I detta projekt, som finansieras med medel från Vetenskapsrådets nya nationella forskningsprogram om segregation, ska forskarna undersöka grannskapseffekter och segregation med speciellt fokus på föräldrars roll.
Mobilitetseffekter av Covid-19-pandemin mot bakgrund av den svenska linjen
Detta projekt använder mobiltelefondata för att undersöka vilka effekter de svenska mindre restriktiva rekommendationerna för social distansering under pandemin har haft på den individuella rörligheten.
Om gentrifiering: renovering av hyreshus och socioekonomisk uppdelning
Forskningen ska med hjälp av registerdata för alla renoveringar i Sverige 1995 till 2014 undersöka om renoveringar påverkar den socioekonomiska sammansättningen i de renoverade fastigheterna.
Urban social och ekonomisk geografi i ett längre perspektiv
Detta forskningsprojekt syftar till att analysera förändringar i urban social och ekonomisk geografi under perioden 1880–2017 och hur dessa är kopplade till ändringar inom transportteknik och stadsplanering.
Tungmetallprojektet
Detta projekt undersöker om exponering för miljögifter som kvicksilver, kadmium och arsenik i barndomen har konsekvenser längre fram i livet och om konsekvenserna kan skilja sig åt beroende på föräldrarnas socioekonomiska status.
Urbaniseringens effekter på utbildning
Vilka effekter har urbanisering på barns skolresultat i utvecklingsländer. Förbättras människors utbildningsresultat och inkomstnivåer om de flyttar till städer? För att besvara frågan använder forskarna omfattande data för en rad utvecklingsländer i Afrika och Latinamerika.
Scars of War: effekter från första världskrigets dödsfall på brittiska soldater
Forskningsprojektet studerar konsekvenserna av dödligheten på slagfältet från första världskriget och dess effekter på brittiska soldaters beteende under andra världskriget.
