UUniCORN i Almedalen 2025
Mats Målqvist, föreståndare för UUniCORN och Emma Gretzer, vik Generaldirektör på FORMAS, under seminariet "Målkonflikter i hållbar samhällsomställning - implementeringsproblem eller existentiellt hot?". Foto: Erica Magnusson
2025 års Almedalsvecka är slut. UUniCORN arrangerade tre välbesökta seminarier - tack alla paneldeltagare som deltog och tack alla besökare som kom, lyssnade och ställde frågor!
Paneldeltagarna vid seminariet "Barnperspektiv på klimatomställningen - ett alternativt förhållningssätt". Foto: Erica Magnusson
1. Barnperspektiv på klimatomställningen - ett alternativt förhållningssätt.
Vad skulle det innebära att sätta barnperspektivet i centrum för klimatomställningen? Skulle vi hantera målkonflikterna som uppstår annorlunda? Skulle vi prioritera på ett annat sätt? Hur kan vi i så fall följa upp och verka för att sätta barnet i centrum?
Det var temat som diskuterades av paneldeltagarna Pernilla Baralt, Generalsekreterare, Unicef Sverige, Andrea Othelius, WWF Sweden Youth, Robert Andrén, Head of Strategy and Policy, Industrikraft samt Jenny Engström, Innovationsstrateg, Vinnova. Samtalsledare var Mats Målqvist, föreståndare för UUniCORN.
Klimatförändringarna påverkar barns hälsa drastiskt. Varmare väder och extremväder orsakar bland annat för tidig födsel, ökad dödlighet i malaria, ökad dödlighet på grund av undernäring och matbrist, men även psykisk ohälsa i form av klimatångest. Det finns väldigt lite forskning på hur det förändrade klimatet påverkar barn och unga inom området och det leder till frågan vilka perspektiv som räknas när vi ska ta oss an utmaningarna kring klimatförändringarna.
Mats Målqvist beskrev hur frågan om barns hälsa är osynliggjorda och att det saknas policys med barn och ungdomsperspektiv när klimatförändringarna diskuteras.
Pernilla Baralt från Unicef menade att detta beror på en klassisk maktfråga. ”Jag tror tyvärr att det här beror på en klassisk maktstruktur-problematik, så därför är det viktigt att titta på HELA befolkningen och då framför allt olika grupper inom barnsektorn. Vi behöver göra konsekvensanalyser av barns situationer". Hon väckte också tanken att Unicef ska stoppa in barnperspektivet som en del av sin budget.
Robert Andrén från Industrikraft beklagade att frågan om energiomställlningen inte är driven med ett barnperspektiv – vilket han menade att det borde vara. Han uppmanade den unga generationen att bjuda in sig själva till beslutsfattarna i företagen för att kunna påverka de beslut som tas. ”Jag tror att de som sitter i styrelserummen är lite rädda för barn och unga. Vi ska försöka att undvika att skapa ett vi-och-dom-perspektiv utan istället hitta frågeställningar att mötas kring.”
Han uppmanade unga att ”knacka på dörren” hos stora företag för att göra sin röst hörd. ”Vi behöver hitta dörröppnare – och vi behöver vara fler aktörer som involveras och bär budskapet”.
Andrea Othelius, WWF Sweden Youth beskrev svårigheterna att bjuda in sig själva. "Det är svårt att ”knacka på" – jag har försökt få kontakt. Jag har ringt och mejlat och knackat dörr men få har svarat. Jag uppmanar företagen att själva bjuda in oss så att vi kan skapa samarbeten och genom det öka perspektiv och skapa nya lärdomar."
Andrea Othelius berättade om hur hennes engagemang startade: "Jag hade klimatångest som barn men började engagera mig. Jag startade ett parti och det ledde till att min ångest minskade. Nu känner jag snarare hopp - att ha ett barnperspektiv på klimatomsttällningen är mitt hopp". Men hon betonade att det finns mycket ilska hos barn och unga. "Vi behöver verkligen lyfta in barn och unga i beslutsprocesserna, för det bidrar till nya perspektiv och till att man når ut till unga.”
Jenny Engström, Innovationsstrateg, Vinnova höll med om att det behövs möten mellan beslutsfattare och unga.
”Det är jättespännande med dialoger men det är viktigt att det inte blir ”youth-washing” utan att vi verkligen ökar och öppnar upp dialogen. Vi behöver hitta sätt att gemensamt skapa en bild av framtiden.”
Hon berättade om hur Uppsala kommun bjudit in unga i att vara en del av i att skapa framtidsprototyper och beredskap för framtiden.
"Det resulterat i många ovanliga förslag från de unga, där ett av dem var att bygga "hus på hjul" som en beredskap om det skulle bli översvämningar."
Jenny avslutade med att rikta en uppmaning till civilsamhället: ”Civilsamhällets organisationer behöver kroka arm med andra sektorer i samhället och bidra med att lyfta barnperspektivet.”
Gustaf Lind, Dag Avango samt Andreas Holmberg, "Målkonflikter i hållbar samhällsomställning - implementeringsproblem eller existentiellt hot?" Foto: Erica Magnusson
2. Målkonflikter i hållbar samhällsomställning – implementeringsproblem eller existensiellt hot?
"Framtidens utmaningar bygger till stor del på målkonflikter av olika slag. Hur vi förhåller oss till och förstår dessa påverkar hur vi tar oss an den nödvändiga samhällsomställningen mot ett regenerativt samhälle."
Seminariet hade följande paneldeltagare:
Emma Gretzer, vikarierande Generaldirektör, FORMAS, Gustaf Lind, generalsekreterare för Världsnaturfonden WWF, Dag Avango, professor i historia vid Luleå tekniska universitet samt Andreas Holmberg, biskop, Svenska kyrkan, Stockholm stift. Samtalsledare var Mats Målqvist, professor och föreståndare för UUniCORN.
Mats Målqvist inledde med att kort beskriva målkonflikter i kontexten hållbar samhällsomställning, om grundläggande behov som ställs mot varandra och att det kan vara både upplevda behov och existensiella behov och hur vi kan ha olika fokus i hur vi beskriver det. Som olösliga dilemman, med ett antropocentriskt perspektiv eller biocentriskt perspektiv, eller som hållbart kontra regenerativt – och vad signalerar det vilket perspektiv vi väljer?
Gustaf Lind från Världsnaturfonden började med att säga att vi behöver normalisera att det finns målkonflikter.
"Målkonflikter är något som alltid har funnits. Det har använts som något svårt och omständigt men vi behöver ta oss an det som något normalt som vi bara helt enkelt måste hantera. Det vi behöver göra är att skapa strukturer för HUR vi tar oss an det. Angripa det på ett intelligent sätt och lösa det – alla behöver inte bli nöjda – det är en del av en demokratin."
Andreas Holmberg, biskop, Svenska kyrkan lyfte det existensiella aspekterna i sammanhanget.
”Kristen tro är att allt skapat har ett värde i sig. Sedan industrialiseringen har vi distanserat oss från naturen och ”förtingligat” oss från andra delar av skapelsen. Men vi är beroende av resten av naturen. Och det är en drivkraft för oss – vördnaden för resten av naturen."
Andreas talade om att vi behöver ändra den inställningen och berättade om hur svenska kyrkan driver ”andlig hållbarhet” under FN:s klimattoppmöten.
”Det finns en övertro på att tekniken ska lösa allt. Jag menar att vi behöver en värderingsförändring, att vi ändrar vår syn på vad till exempel lycka är. Vi har drivits av värderingar och visioner som präglat oss länge, och de har drivit oss till var vi är nu - i en existensiell kris.”
Dag Avango, professor i historia vid Luleå tekniska universitet menade att det finns mycket att hämta om man blickar bakåt i historien och tittar på hur man har hanterat målkonflikter tidigare, till exempel inom industrialiseringen.
”Vi försöker dra erfarenheter kring varför och hur och kring vilka konflikter som uppstått och hur dessa har hanterats – tex i samband med 1600-talets markanvändning - gruvor, skogsindustrin, inom olika expansionsfaser. Vi jobbar tvärvetenskapligt och tittar på hur man hanterat målkonflikterna, framför allt kring minoriteter – tornedalinger, samer med mera. Vi försöker använda det förflutna som förråd för fallstudier kring hur man kan hantera konflikter.”
Mats Målqvist, professor och föreståndare för UUniCORN riktade sen blickarna mot framtiden.
"Om vi vänder oss åt andra hållet - hur kan vi visionera framåt? Om vi ska navigera målkonflikterna, oavsett var vi står politiskt, existensiellt eller marknadsmässigt – hur ser visionerna ut då?"
Emma Gretzer, vikarierande generaldirektör på FORMAS vill lyfta hopp och framtidstro i sammanhanget, och vikten av att värdera olika saker.
"Jag vill verkligen förtydliga att det här ger viktiga inspel till oss på FORMAS - vi vill bidra och förstärka den strävan."
"Vi försöker se alla aspekterna, men vi behöver sätta dem i ett systemperspektiv. Vilka typer av konflikter står mot varandra? När vi som myndighet ska ta beslut måste vi alltid ha det i åtanke. Hur gallrar vi, hur väljer vi dem som får medel i forskningen, hur beskriver vi saker i våra texter – vilken slags forskning är det som möjliggörs? Vilka får höras, vilka röster har vi i rummet? Om vi försöker medvetandegöra det på nya sätt så kommer vi få ny forskning och nya svar."
Mats Målqvist återkopplade Emma Gretzers resonemang.
"Det sammanfattar väl det som seminariet vill lyfta; Hur ställer man frågan - och ur vilket perspektiv? Att det är viktigt att växla perspektiv och ibland manageperspektiv och ibland det existensiella perspektivet."
Sist i seminariet kommenterade några personer ur publiken deras reflektioner kring seminariet och dess frågeställningar:
- Vad är en riktig målkonflikt och vad är en konstruerad målkonflikt – hur kan vi hitta ett ramverk för att förstå det bättre?
- Vi borde också vara medvetna om vilka ord vi väljer när vi talar om klimatkrisen. Vi borde prata mer om mod och vilja – inte bara om hopp, för "Hope is just a face of fear". Vi bör använda ord som "Vi ska, vi vill - och vi kommer att ta hand om krisen!
Deltagarna i panelen under seminariet "Rättvis IoT – uppkopplade system och maktförskjutning". Foto: Erica Magnusson
3. Rättvis IoT – uppkopplade system och maktförskjutning
Klas Palm, forskare inom samhällsbyggnad och industriell teknik vid Uppsala universitet, höll i seminariet ”Rättvis IoT – uppkopplade system och maktförskjutning”. Paneldeltagarna var Petter Bertilsson Forsberg, Strateg, IoT Sverige, Tomas Westlund, Senior strateg, IoT World/RISE, Daniel Dersén, VP Growth, Internetstiftelsen, Lena Miranda, VD, Linköping Science Park och Per Nydén, t.f. enhetschef för innovationshubben, Integritetsskyddsmyndigheten.
Frågeställning för seminariet var hur IoT (Internet of Things; uppkopplade tekniska system), skapar möjligheter men också risker för maktförskjutning i samhället. Hur bör vi agera för att det ska skapa inkludering, transparens och jämlikhet – i stället för det motsatta?
Mängden uppkopplade prylar i vår vardag ökar. Det är bekvämt och vi vill ha tillgänglighet. Det är också hållbart, vilket kan optimera energianvändning. IoT kan även främja jämlikhet och förändra och förbättra för olika grupper i samhället. Men blir världen mer rättvis för detta? Nej, inte nödvändigtvis. De som inte kan ta till sig digitaliseringen har blivit en ny grupp som hamnar i utanförskap.
Frågorna som diskuterades berörde huruvida det uppkopplade samhället kan bidra till demokratin. Forskning visar att antalet demokratier i världen minskar och Klas Palm beskrev hur det finns en ”destruktivitet” hos den tech-elit som utvecklar digitaliseringen. Mark Zuckerbergs devis lär vara ”move fast and break things”. Vad får detta för konsekvenser? Kan vinsterna med uppkopplad teknik bidra till fortsatt försvagning av inkludering och jämlikhet – i ett längre perspektiv betraktat? Och vad händer med all information som lagras i de stora ”it-ladorna” i andra länder, där vi inte längre har kontroll över datan som lagras?
Klas Palm uttryckte att han inte är teknikfientlig men menar att vi behöver vara medvetna om vad digitaliseringen, det vill säga IoT, kan leda till, i form av maktförskjutning.
"Det behövs att vi tar ett helhetsgrepp av teknikens användade och risker."
Paneldeltagarna diskuterade vilka innovativa lösningar som skulle behövas för att hindra de negativa konsekvenserna av IoT, och lyfte vikten av att vi är med och deltar och påverkar utvecklingen av IoT på en global nivå. Vi bör se till att den data vi delar med oss av inte förmedlas vidare till stora datacenter utomlands, samt att vi bör uppmuntra och initiera innovationer som utvecklar lösningar med kognitiva funktioner.
Text: Erica Magnusson