Nytt forskningsprojekt: Demokratins produktiva konflikter

Det var en uppsluppen trio som samlades i Skytteanum efter beskedet att Formas tilldelat deras forskningsprojekt Gräsrotsdeltagande och demokratisk fördjupning i den gröna omställningen stöd för en fyraårig studie. Anna Jarstad, professor, och Andreas Johansson, forskare, kommer båda från Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Judit Malmgren är doktorand i historia vid Luleå tekniska universitet. Projektet är knutet till institutet för målkonflikter inom Uppsala University Future Institutes, UUniFI.

Förstå konfliktens mekanismer

Ämnet är inte nytt för någon i trion, men de närmar sig det från olika håll och hoppas med sitt tvärvetenskapliga anslag kunna se mönster i varför vissa konflikter utvecklas i en demokratisk och produktiv riktning, medan andra bidrar till polarisering, misstro och exkludering. En fråga som onekligen känns aktuell.

– När människor upplever att beslut saknar legitimitet börjar de misstro de demokratiska systemen. Den gröna omställningen kommer att kräva mer fossilfri energi, ny infrastruktur och gruvor för viktiga mineraler. Vi vet att det är processer som ofta leder till konflikt, säger Andreas Johansson.

Ansökan till Formas understryker att markanvändning och naturresurser inte bara handlar om ekonomi och teknik. De påverkar människor, lokalsamhällen, urfolksrättigheter, miljöer och relationen mellan medborgare och institutioner.

– Det räcker inte att fråga hur omställningen tekniskt och ekonomiskt kan genomföras snabbt nog för att vi ska klara olika klimatmål. Vi måste fråga hur den kan genomföras på ett sätt som inte hotar tilltron till demokratin, säger Andreas Johansson.

Behandlas ofta som något negativt

Projektet tar avstamp i att konflikter ofta behandlas som något negativt.

– Både i forskning och praktik finns en tendens att se konflikter som problem som ska lösas, dämpas eller helst undvikas. Vi utgår istället från att demokrati inte handlar om att alla alltid ska vara överens. Konflikter uppstår när olika intressen, erfarenheter, kunskaper och värderingar kommer till ytan, bryts mot varandra och påverkar gemensamma beslut, säger Andreas Johansson.

I den meningen ser de att konflikter kan vara produktiva.

– Konflikter kan synliggöra perspektiv som annars marginaliseras, tvinga fram bättre motiveringar från beslutsfattare, stärka ansvarsutkrävande och öppna för mer inkluderande processer.

Men konflikter kan också utvecklas i motsatt riktning. De kan bidra till polarisering, misstro, låsningar och exkludering. Att vissa grupper får ännu svårare att göra sig hörda och att motståndares deltagande används för att legitimera beslut som i praktiken redan är fattade.

Genom den här studien vill vi förstå hur vi bättre tar till vara på konflikters potential, så att de blir en resurs för demokratisk utveckling snarare än en källa till destruktiv polarisering.

Fokus på gräsrotsdeltagande

– Idag vet vi för lite om vad som gör att konflikter utvecklas i demokratisk och produktiv riktning och vad som gör dem destruktiva. I det här projektet ska vi försöka ta reda på det genom att studera vad gräsrotsdeltagande bidrar med, säger Andreas Johansson.

Gräsrotsdeltagandet är i sig svårfångat. Det rör sig om former av deltagande som skapas underifrån av lokalsamhällen, civilsamhälle, urfolk eller andra berörda, med det gemensamt att de upplever formella beslutsprocesser som otillräckliga.

– Det kan handla om protester, lokala kunskapsunderlag, rättsprocesser, alternativa konsekvensbedömningar, urfolks egna former för samtycke, mediekampanjer eller olika former av mobilisering, säger Andreas Johansson.

Tre gruvkonflikter ska jämföras

Genom att jämföra fall i Sverige och Sydafrika, två länder med olika institutionella sammanhang, kommer gruppen att leta efter mönster för att hitta faktorer som över tid påverkar utgången. Forskarna kommer att titta på allt från gräsrotsrörelsernas organisatoriska kapacitet, deras självständighet och allianser till rättsliga möjligheter, institutionell öppenhet och hur myndigheter och företag svarar på kritik.

– Vi vill identifiera vad som finns närvarande när gräsrotsdeltagande lyckas få genomslag i formella beslutsprocesser och bidra till bättre tillsyn och ansvarsutkrävande, och när deltagandet i stället fastnar utanför de arenor där bindande beslut faktiskt fattas, säger Andreas Johansson, och tillägger:

– För mig är en central poäng att konflikter inte bara ska ses som hinder för den gröna omställningen. De kan vara signaler om att demokratiska processer behöver förbättras. Om människor protesterar eller organiserar sig betyder det ofta att det finns erfarenheter, rättigheter eller kunskaper som inte har tagits på tillräckligt stort allvar. Genom den här studien vill vi förstå hur vi bättre tar till vara på konflikters potential, så att de blir en resurs för demokratisk utveckling snarare än en källa till destruktiv polarisering.

Text: Marie-Louise Olsen