Klimatberedskap kopplad till vatten, energi och livsmedel

Vatten, energi och livsmedel är avgörande för mänskligt välbefinnande, och deras försörjningssystem är nära sammankopplade. Ett exempel är hur vattensystem förbrukar energi för pumpning och rening, vattenkraft är beroende av vatten för elproduktion, och livsmedelsproduktionen kräver både vatten och energi för jordbruk, bearbetning och distribution. Förändringar i en sektor påverkar ofta de andra och kan utlösa kaskadliknande "ripple-effekter". Klimatförändringarna utövar ett stort tryck på dessa sammanlänkade system genom att det kan störa vattentillgången, destabilisera energiproduktionen och äventyra försörjningskedjorna för livsmedel. Dessutom kan det förändra nuvarande ömsesidiga beroenden, öka sårbarheter och skapa övergripande risker för samhället. Den osäkerhet som klimatförändringarna skapar, tillsammans med andra förändringar i samhället, kräver en robust och motståndskraftig beredskapsstrategi, men flera målkonflikter uppstår:

• Konflikter mellan olika sektorer (vatten vs. livsmedel vs. energi): Politiska mål inom ett område krockar ofta med mål i ett annat område. Till exempel kan en ökad livsmedelsproduktion, som är beroende av bevattning och användning av gödningsmedel underminera insatser för att bevara och förbättra vattenkvalitet.
• Produktionsmål kontra klimatanpassning: Klimatstrategier kan stå i konflikt med produktionsbehov och förstärka befintliga konflikter mellan olika områden. Till exempel kan främjandet av bioenergiodlingar för förnybar energi konkurrera med livsmedelsodlingar om mark och vatten, vilket ökar spänningarna mellan energisäkerhet och livsmedelsförsörjning.
• Beredskap kontra naturvård: Ökad självförsörjning kan skada naturliga livsmiljöer och biologisk mångfald. Till exempel kan omvandling av skogar eller våtmarker till jordbruksmark säkra livsmedelsförsörjning men samtidigt minska kolsänkor och störa ekosystem. Begränsad finansiering för naturvård kan också förvärra denna konflikt.
• Beredskap kontra klimatmål: Åtgärder för att säkerställa försörjning, som att bygga dammar eller reservoarer, kan leda till ökade utsläpp både under byggnation och drift. Detta kan stå i konflikt med klimatmål som syftar till att minska utsläpp.
• Långsiktig beredskap kontra ekonomisk effektivitet: Att säkra tillgången till viktiga resurser som livsmedel, energi och vatten kan vara ekonomiskt betungande och ekonomisk effektivitet kan stå i konflikt med motståndskraft och långsiktig beredskap. Till exempel kan inhemsk produktion och lagerhållning för livsmedelsberedskap vara kostsamt jämfört med att förlita sig på internationella marknader. Ekonomisk effektivitet kan också stå i konflikt med motståndskraft och långsiktig beredskap.
• Konflikter kring rättvis fördelning: Fördelning av resurser under kriser kan påverka utsatta grupper oproportionerligt, vilket väcker frågor om rättvisa och jämlikhet. Till exempel kan prioritering av vissa viktiga sektorer och välbärgade områden göra att marginaliserade samhällen får otillräcklig tillgång till nödvändiga resurser.

Detta initiativ syftar till att belysa och hantera de komplexa målkonflikter som finns inom försörjningssäkerhet och beredskap för dricksvatten, energi och livsmedel i mötet med klimatutmaningar.

Det undersöker hur de olika sektorerna är ömsesidigt beroende av varandra och hur samhällen kan förbereda sig för klimatrelaterade störningar, samtidigt som de försöker balansera motstridiga politiska mål. Viktiga områden som tas upp är hur olika sektorer är beroende av varandra, hur klimatförändringarna påverkar oss, de konflikter som kan uppstå när vi försöker förbereda oss, samt de samlade effekterna av klimatrelaterade utmaningar när flera kriser inträffar samtidigt.