Målkonflikter om markanvändning och tillgången till land

Omställningen till hållbar energi- och resursanvändning är ett centralt mål för att motverka klimatförändringar och för Agenda 2030. Denna omställning skapar komplexa målkonflikter kring användning och kontroll av mark mellan olika intressen och samhällsgrupper. På en grundläggande nivå handlar målkonflikterna om hur hållbarhet definieras, med olika uppfattningar om vad som är hållbart, hur mycket förändring som behövs och när den bör ske. Men även när sådana skillnader kan överbryggas, kvarstår svåra målkonflikter. En avgörande fråga är därför hur dessa konflikter ska styras.

Exempel finns överallt, här i Sverige har vi efterfrågan på mineraler till batterier, något som är avgörande för batteriproduktion och andra gröna teknologier. Men brytning av mineraler står i konflikt med ursprungsbefolkningens rättigheter och behov av att kunna driva traditionell renskötsel. Liknande dynamik, men med mycket allvarligare konsekvenser, kan ses i Demokratiska republiken Kongo. Där utnyttjas lokala befolkningar för att utvinna kobolt och litium för att möta den globala marknadens krav.

Över hela världen krockar efterfrågan på skogsprodukter i många produktionsområden, med behovet att bevara skogar för att skydda biologisk mångfald och motverka global uppvärmning. På samma sätt skapar stadsutveckling, återställande av våtmarker och insatser för att öka livsmedelssäkerheten konflikter om intressen och ökat tryck på den tillgängliga marken.

Ibland kännetecknas dessa konflikter av aktörernas envishet och känsla av brådska, vilket leder till nollsummespel och låsningar. I andra fall kan långvarig interaktion mellan parterna leda till en viss grad av kompromiss och större inkludering. Kärnan i denna fråga handlar om de politiska institutionernas natur, eller 'spelets regler', som styr hur målkonflikter hanteras.

Det här initiativet kommer att studera hur politiska konflikter kring markanvändning, resursanvändning och kontroll styrs, med särskilt fokus på hållbara omställningar. Empiriskt kommer det att undersöka detta genom jämförelser både inom och mellan länder i det globala Nord och Syd. Det kommer även att utforska hur försök att hantera dessa målkonflikter genomförs, utmanas, återskapas och görs mer effektiva, demokratiska och inkluderande.