Målkonflikter inom arbetet med hållbar utveckling och antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens (ABR) är en av vår tids mest komplexa globala utmaningar. Varje år dör omkring 1,3 miljoner människor av infektioner som inte längre går att behandla med antibiotika, och särskilt hårt drabbade är låg- och medelinkomstländer. Utvecklingen och spridningen av antibiotikaresistens förvärras av att antibiotika används på fel sätt inom många olika sammanlänkade områden - från sjukvård till jordbruk, livsmedelsproduktion, vatten, sanitet och miljö.

Den växande resistensen hotar även arbetet med att nå FN:s globala hållbarhetsmål inom Agenda 2030, inte minst de mål som rör social och ekonomisk utveckling, fattigdomsbekämpning och jämlikhet. Trots att hållbarhetsfrågorna hänger tätt ihop med insatserna mot antibiotikaresistens utvecklas och genomförs åtgärder mot resistens och strategier för hållbar utveckling ofta var för sig i många länder. Det leder till bristande samordning och ibland till målkonflikter mellan olika politiska målsättningar, vilket i sin resulterar i mindre effektiva resultat.

Det finns en rad olika målkonflikter både mellan och inom insatser fokuserade på antibiotikaresistens inom ramen för hållbarhetsmålen, samt mellan mål för att minska resistens och olika hållbarhetsmål. Ett exempel är konflikten mellan tillgång och överanvändning av antibiotika, där insatser för att säkerställa ansvarsfull användning kan begränsa tillgången till antibiotika i miljöer med hög sjukdomsbörda där de behövs som mest. Ett annat exempel är när insatser för att öka produktivitet och livsmedelssäkerhet genom högre djurtäthet och antibiotikaanvändning står i konflikt med åtgärder mot antibiotikaresistens som syftar till ökad livsmedelssäkerhet genom att minska djurtäthet och främja ekologiska intensifieringsstrategier.

Utforskande av dessa målkonflikter, den bristande politiska samordningen och hur det hanteras är ett viktigt, men ofta förbisett, område inom forskningsagendan för antibiotikaresistens. I en tid av minskad global hälsofinansiering har behovet av integrerade åtgärder, synergistiska angreppssätt och tvärvetenskapligt samarbete blivit alltmer avgörande.

Den tvärvetenskapliga samarbetsplattformen ”BRIDGE-ABR” syftar till att synliggöra målkonflikterna mellan och inom antibiotikaresistens och de globala hållbarhetsmålen, samt att stärka kopplingen mellan forskning, politik och dialog för att utveckla hållbara lösningar. Målet är att BRIDGE-ABR ska kunna fungera som en innovativ mekanism för att stödja utvecklingen och implementeringen av insatser mot antiobitikaresistens, särskilt i låg- och medelinkomstländer, samt bidra till globala diskussioner kring antibitotikaresistens och hållbarhetsmålen. Ett första steg är att utforska och kartlägga målkonflikter relaterade till antibiotikaresistens och hållbar utveckling, samt att bygga ett tvärvetenskapligt forskningsnätverk för samarbete.

BRIDGE-ABR leds av ReAct (ett globalt nätverk som arbetar för att främja åtgärder mot antibiotikaresistens med fokus på låg- och medelinkomstländer), i samarbete med Uppsala universitets Centrum för hälsa och hållbarhet samt Stockholm Resilience Centre.