Vad är WoMHeR?

Bakgrund
Varför fokus på kvinnors psykiska ohälsa?
Varför fokus på de reproduktiva åren? 
Globalt perspektiv på kvinnors psykiska hälsa
Varför inrättar Uppsala universitet ett centrum för kvinnors psykiska hälsa? 

Bakgrund till bildandet av centrumet

Den psykiska ohälsan i samhället har under de senaste tjugo åren ökat i Sverige och globalt. Depression och ångestsjukdomar tillhör de stora folksjukdomarna och drabbar människor i alla åldrar. Sjukdomarna är två till tre gånger vanligare hos kvinnor jämfört med män under de reproduktiva åren.

Det saknas säkerställda förklaringar till ökningen av psykisk ohälsa avseende förekomst och könsskillnader, även om ökningen har relaterats till olika aspekter på förändrade livsvillkor i samhället. Under de senaste åren noteras ett ökande intresse för frågor som rör kvinnors hälsa. En anledning är de starkt ökande sjukskrivningstalen till följd av psykisk ohälsa bland kvinnor, särskilt unga kvinnor. En oroande ökning av psykisk ohälsa noteras även bland Uppsala universitets studenter.

Detta understuderade område kommer genom Uppsala universitets centrum WoMHeR angripas med bred och senior kunskap från flera vitt skilda forskningsområden. Inom det nya centrumet finns ett nätverk med starka kompetenser från Uppsala universitets olika vetenskapsområden vilket möjliggör mångvetenskaplig forskning, se beskrivning av kompetenser nedan. Vår övertygelse är att en satsning inom detta område påtagligt kommer att stärka möjligheten till samarbete mellan forskare vid Uppsala universitet, utveckling av starkare internationella samarbeten samt förstärkning av Uppsala universitets redan prominenta internationella position.

Centrumet har initierats av två institutioner; Institutionen för kvinnors och barns hälsa samt Institutionen för neurovetenskap. Dessa två institutioner har sedan ett och ett halvt decennium ett brett samarbete som resulterat i flera avhandlingsarbeten och ett stort antal vetenskapliga publikationer. Med tiden har det blivit uppenbart att det finns ett stort värde i att utnyttja hela universitetets kunskapsområden för att besvara angelägna frågor avseende kvinnors psykiska hälsa. I följande avsnitt beskrivs vilka kompetenser som hittills har varit involverade i centrum för kvinnors psykiska hälsa.

Varför fokus på kvinnors psykiska ohälsa?

Det finns många anledningar till att fokusera på kvinnors psykiska hälsa, två viktiga anledningar är:

  • Den psykiska ohälsan ökar, särskilt bland unga kvinnor. 
  • Dubbelt så många kvinnor som män diagnostiseras med depression, ångest, smärtproblematik och stressrelaterade sjukdomar.

Varför fokus på de reproduktiva åren?

  • Ur ett socialt och jämlikhetsperspektiv har skeenden under de reproduktiva åren en mycket stor inverkan på en kvinnas liv.
  • Känsligheten för psykisk sjukdom ökar under graviditet och efter barnafödande, detta illustreras av sjukskrivningstalen för kvinnor som blir markant högre efter första barnets födelse.
  • Den psykiska ohälsan har signifikanta och specifika konsekvenser för sexuell och reproduktiv hälsa som exempelvis sexuellt självdestruktivt beteende och svårigheter att hitta fungerande preventivmedel.
  • Psykisk sjukdom kring barnafödande har konsekvenser för barnets anknytning och känslomässiga utveckling.

Globalt perspektiv på kvinnors psykiska hälsa

Globalt sett ökar antalet personer i världen som drabbas av psykisk ohälsa, som exempel kan nämnas att depression drabbar mer än 300 miljoner individer i världen.

Globalt ser man stora skillnader i psykisk ohälsa mellan män och kvinnor; dessa beror inte bara på skillnader i hur personer exponeras för risker, utan också på ojämlika villkor vad gäller socioekonomisk status samt grad av autonomi och självbestämmande. Den stora majoriteten av de miljoner människor som drabbats av våldsamma konflikter, inbördeskrig och katastrofer är kvinnor och barn. Dessutom utsätts minst en av fem kvinnor för våldtäkt eller försök till våldtäkt under sin livstid.

Ohälsan påverkas i hög grad också av underordnad status i samhället och globalt utsätts kvinnor för diskriminering. Exempel på könsspecifika skillnader innefattar olikheter i vårdkonsumtion, diagnossättning och behandlingsmönster samt hinder att prata om och få hjälp efter våldsexponering bland kvinnor.
 
Mekanismerna som främjar mental hälsa och ökar motståndskraften mot stress och motgång har fått relativt lite uppmärksamhet. WHO förespråkar att forskningen inom området särskilt uppmärksammar och tar hänsyn till effekter av kränkningar av patient- och mänskliga rättigheter för personer med psykisk ohälsa.
WHO föreslår även att en rättslig ram ska antas för att förbättra etiska dimensioner inom forskning, mentalvård och politik. Identifiering och modifiering av sociala faktorer som påverkar kvinnors mentala hälsa ger möjlighet till primärprevention av vanliga psykiska sjukdomar, där kvinnor är klart överrepresenterade.

Varför inrättar Uppsala universitet ett centrum för kvinnors psykiska hälsa?

Psykisk ohälsa är ett växande problem med stora kostnader för samhället och kvinnor är extra utsatta. Idag har Uppsala universitets styrelse, konsistoriet, fattat beslut om att inrätta ett tvärvetenskapligt centrum för kvinnors psykiska hälsa – WoMHeR. Målet är att öka kunskapen om psykisk ohälsa hos kvinnor i barnafödande ålder.

Vid Uppsala universitet finns unik vetenskaplig kompetens inom olika ämnesområden och ett stort engagemang för frågorna. Därför inrättas nu ett tvärvetenskapligt centrum för kvinnors psykiska hälsa – Women’s Mental Health during the Reproductive lifespan, WoMHeR. Tanken är att samla universitetets breda kompetens för att ge de bästa förutsättningar att förstå, förebygga och behandla den ökande ohälsan.

I dagsläget finns WoMHeR vid Uppsala universitet som ett aktivt nätverk med 50-talet seniora forskare från alla tre vetenskapsområden. Detta nätverk och en tvärvetenskaplig forskarskola blir centralt i den kommande verksamheten. Den övergripande målsättningen för WoMHeR är att generera evidensbaserad kunskap som kan ligga till grund för strategiska beslut inom arbetsliv och samhälle. Syftet med aktiviteter som planeras är att de ska bidra till att ta fram kunskap inom området, utbilda forskare och förstärka nätverk där komplexa forskningsfrågor kan belysas ur olika perspektiv.