Graviditet, förlossning och mental hälsa under pandemin: En befolkningsbaserad studie

Huvudansvarig: Alkistis Skalkidou

Medarbetare: Richelle Duque Björvang, Emma Fransson, Donghao Lu, Trine Munk-Olsen

Berätta mer om ditt forskningsprojekt?
Med tanke på de växande rapporterna om pandemin som påverkar mental hälsa på olika sätt, och den kritiska tid graviditet och postpartum utgör, vill vi undersöka hur covid-19-pandemin har påverkat mental hälsa bland gravida och nyförlösta kvinnor i Sverige där forskningsprojektet kommer att använda landets unika, högkvalitativa, befolkningsbaserade register. Vi vill veta:
(1) om det har skett en förändring i incidensen av perinatal psykisk ohälsa-relaterade utfall mellan åren 2014-2019 och efter utbrottet av covid-19-pandemien i Sverige 2020
(2) om bekräftat eller misstänkt infektion med covid-19 hos gravida kvinnor eller nyblivna mödrar är associerad med en högre risk för senare utveckling av negativa psykiska ohälsarelaterade utfall.

Vad hoppas du att effekten av detta projekt ska bli?
Hälsokonsekvenserna under en pågående pandemi kan vara enorma, och inte minst effekterna på den mentala hälsan. Effekterna av en aktiv pandemi på föräldrars mentala hälsa är inte väl förstått. Även om det svenska mödrahälsovårdssystemet har varit enormt framgångsrik, och mödra- och neonataldödligheten och sjukligheten i Sverige är bland de lägsta i världen, kan den extra komplikationen av covid-19 utmana den vård som hälso- och sjukvården kan tillhandahålla. Eftersom målet för mödrahälsovården är att identifiera och minska risker och ohälsa, bör underliggande psykiska störningar snabbt identifieras och förebyggande insatser bör göras för att minimera psykiatriska biverkningar. Obehandlad, allvarlig psykisk störning hos modern kan också påverka barnets utveckling. Att studera mödrahälsovård är alltså att investera i samhällets framtid.