SveDigArk

  • Period: 2022-01-01 – 2027-01-01
  • Finansiär: Vetenskapsrådet

Beskrivning

Arkeologi och paleoekologi söker svar på hur dagens samhälle och landskap utvecklats under loppet av årtusenden, hur människorna påverkat sin miljö och hur miljön i sin tur påverkat dem när de sökt nya levnadssätt eller ställts inför nya utmaningar.
Denna komplexa samverkan blir extra tydlig i Sverige, där den första inflyttningen av människor sker i samband med att istiden tar slut och där klimat och ekologi genomgår omfattande förändringar fram till idag. Den digitala och vetenskapliga utvecklingen på 2000-talet har medfört en exponentiell ökning av mängden data om förhistorien från forskning och uppdragsarkeologi. Arkeologer undersöker varje år en bredd av kulturmiljöer från Skåne till Norrland och en långvarig tvärvetenskaplig tradition har lett till riklig insamling av material och forskningsdata kring ekologi, geologi och kulturmiljöer. Potentialen att genomföra storskaliga och komplexa analyser på dessa material har dock inte tagits tillvara. Mycket data har aldrig gjorts tillgänglig för forskningen, den som finns är utspridd och svår att hitta, och en hel del göms i olika museisamlingar och arkiv. Den nationella infrastrukturen för digital arkeologi, SveDigArk, kommer möjliggöra arkeologisk och tvärvetenskaplig forskning på dessa ovärderliga källor: från lokala djupstudier till storskaliga synteser som spänner över både tid och rum. Arkeologiska undersökningar ger forskarna detaljer om levnadssätt, ekonomi, samhällsorganisation, teknologisk utveckling och resursanvändning. Osteologiska analyser av benen berättar om människors hälsa och livsvillkor och om djurlivet på land och i vatten. Pollen, botaniska analyser och insekts-fossil visar hur växtlighet och miljöer påverkats av klimat, jordbruk, skogsbruk, urbanisering och industrialisering. Geologiska, fysikaliska och kemiska metoder fastställer hur landskapet förändrats över tid och vilka processer som kan hota dagens miljöer. De kan även avslöja var människorna fick sina material ifrån och identifiera långväga kontaktnätverk inom och utanför Skandinavien. Partikelfysik kan inte bara användas för att datera dessa händelser, utan även för att utforska diet och migrationsmönster för människor och djur. DNA-tekniken har öppnat helt nya möjligheter att svara på frågor om hur mobilitet, släktskap och sjukdomar påverkat samhällsutvecklingen, men även hur den biologiska mångfalden påverkas av människan genom avel, jakt och landskapsutnyttjande. Metoder som georadar, sonar, röntgen, laser- och 3D-scanning ger detaljerad information om landskapets geografi ovan och under mark och under havsytan, samt avslöjar hittills osynliga aspekter av föremål och material.Samhället står inför stora utmaningar om vi ska lyckas nå en hållbar utveckling. De tidsperspektiv som arkeologi och paleoekologi kan bidra med i detta sammanhang är avgörande. Landskapets spår av interaktioner mellan människa och miljö under långt tidsdjup är en reservoar av kunskap, ett mångtusenårigt uppslagsverk. Kunskapen är inte bara viktigt för att förstå vårt förflutna, utan också för att vi ska kunna formulera lösningar för en hållbar framtid.SveDigArk ska bygga en infrastruktur som inte bara tar tillvara och tillgängliggör den enorma kunskapspotential som finns i arkeologisk dokumentation, naturvetenskapliga analysresultat och kulturarvssamlingar, utan även ger forskarna möjlighet att genomföra komplexa datadrivna analyser på materialen som tidigare inte varit möjliga. SveDigArk är ett konsortium under ledning av Uppsala universitet som inkluderar universiteten i Umeå, Lund, Stockholm, Karlstad och Göteborg, SciLifeLab, Statens Historiska Museer och Riksantikvarieämbetet. Konsortiet kombinerar sina resurser och utnyttjar digitaliseringens alla möjligheter för att realisera målen. Länkad data, öppna format, gemensamma vokabulärer och den semantiska webben kommer att öka användbarheten av svensk arkeologisk data exponentiellt, inte bara för de olika forskningsområdena utan även i ett globalt sammanhang.

Projektledare: Karl-Johan Lindholm

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin