Discipliner

Ekonomisk historia

Ekonomisk-historiska frågeställningar ger ett historiskt djup till institutets forskning. Vår strävan är att utvidga diskussionen om ekonomisk utveckling och samhällsplanering till att inbegripa urbanisering och boendefrågor.

Forskningen är ofta lokalt förankrad, men med tydliga globala utblickar. Den handlar även om den ekonomiska utvecklingen ur ett idéhistoriskt perspektiv, med frågeställningar kring äldre begrepp såsom hushållning och nyare såsom hyresgäster.

Forskningen i ekonomisk historia vid IBF publiceras i välrenommerade internationella tidskrifter, böcker på internationella förlag och svenska böcker för en bredare allmänhet.

Ämnesföreträdare: Göran Rydén

Kulturgeografi

Kulturgeografi är studiet av hur kulturella, politiska och ekonomiska maktrelaterade processer både formar och formas av produktionen av rumsligt ojämna sociala och fysiska landskap.

Kulturgeograferna vid IBF forskar om platsens betydelse i urbana processer i allmänhet, och om bostadsförsörjning och bostadsfördelning i synnerhet, med avseende på frågor såsom stadsplanering, rättvist boende och sociala rörelser i staden. Forskningen fokuserar på utvecklingen i Sverige och internationellt och syftar till att förstå relationen mellan globala processer och lokala världar, med ambition att bidra till
policyutveckling, bland annat genom samverkan med lokala aktörer och andra intressenter.

Gruppens forskningsresultat publiceras oftast i internationella tidskrifter inom kulturgeografi och bostads- och urbanforskning. Det finns också en stark tradition av att skriva böcker – både vetenskapliga och mer populärvetenskapliga – samt policyrapporter

Ämnesföreträdare: Brett Christophers

Nationalekonomi

Nationalekonomisk forskning besvarar fundamentala frågor om hur samhällsekonomin fungerar, hur vi bäst hushåller med knappa resurser och om hur ekonomisk politik kan
utformas för att främja en önskvärd och hållbar ekonomisk utveckling.

Nationalekonomerna vid IBF forskar på urbanekonomiska frågor och på frågor kopplade till fastighets- och bostadsmarknaden. Exempel på forskningsområden är
urbaniseringsprocesser, stadsutveckling, grannskapseffekter, flyttmönster, segregation, effekter på hälsa och till följd av klimatförändringar samt politikens roll för den lokala utvecklingen. Den empiriskt inriktade forskningen baseras i stor utsträckning på moderna mikroekonometriska metoder applicerade på husprisdata och på detaljerade mikrobaserade registerdata som täcker hela den svenska befolkningen under en lång tidsperiod, men även på olika fältexperiment som drivs i nära samarbete med externa aktörer (som Kronofogdemyndigheten, Uppsala kommun, Arbetsförmedlingen och privata bostadsföretag).

Nationalekonomerna vid IBF följer den nationalekonomiska traditionen och publicerar främst i internationella vetenskapliga (peer-reviewed) tidskrifter. Under de senaste åren har den nationalekonomiska gruppen vid IBF varit mycket framgångsrik i att få flera artiklar publicerade i högt rankade och prestigefyllda tidskrifter.

Ämnesföreträdare: Matz Dahlberg

Miljöpsykologi

Miljöpsykologin studerar de psykologiska och sociala processer som uppkommer i samspelet mellan människan och den sociofysiska miljön, ofta med syftet att förbättra sådana miljöer eller att påverka människor att agera miljövänligt. Disciplinen har lagt en teoretisk och empirisk grund för ett kritiskt förhållningssätt till de antaganden om mänskliga beteenden som ofta styr utformningen av den byggda miljön, liksom praxis inom förvaltningen av naturresurser.

Utöver att samarbeten med andra akademiska discipliner är vanligt förekommande, kan miljöpsykologi beskrivas som en gränsöverskridande disciplin, då arbetet ofta genomförs tillsammans med aktörer inom yrken som har ett praktiskt ansvar för design, planering och politik – såsom arkitektur, landskapsarkitektur, ekologi, skogsbruk, viltförvaltning, och
folkhälsa.

Den miljöpsykologiska forskningen vid IBF rör ett brett spann av frågor som handlar om hur man kan förbättra vardagsmiljöer för stadsbor, samtidigt som man minskar mänsklighetens miljöpåverkan. Mycket av forskningen gäller miljöer som många
förlitar sig på för psykologisk återhämtning, så kallade restorativa miljöer, bland annat hemmet och grönytor i närområdet. Forskningen är internationellt ledande och tillämpar bland annat experimentella och epidemiologiska metoder och bedrivs i samarbete med ett stort antal forskare inom olika discipliner och yrken i Sverige och internationellt.

Miljöpsykologerna vid IBF publicerar vanligtvis i vetenskapliga (peer-reviewed) tidskrifter, men ibland publicerar de också kapitel i antologier och samlingsvolymer. Dessa publikationer läses inte bara av psykologer, utan även av forskare och praktiker som arbetar inom ett brett spektrum av andra områden, från arkitektur till viltförvaltning.

Ämnesföreträdare: Terry Hartig

Sociologi

Sociologi brukar beskrivas som läran eller vetenskapen om samhället. Sociologer utför samhällsvetenskaplig grundforskning och utvecklar - utan begränsning till några
specifika områden eller teman - metoder och teorier för att studera, förstå och förklara den sociala verkligheten med utgångspunkt att mänskligt handlande och tänkande inte
bara kan förstås som naturgivet, eller som resultatet av individuellt självbestämmande. Människan är en socialt bestämd varelse.

Den sociologiska forskningen vid IBF inriktar sig på en rad olika ämnen såsom sociala strukturer (klass, genus, etnicitet och ålder) i relation till bostäder, välfärdspolitik, urbanpolitik, sociala rörelser och stadsplanering. Vi undersöker också sociala behov och boende; segregation, migration, gentrifiering, det publika rummet samt arbetsmarknader.

Medlemmarna i gruppen har i stor utsträckning publicerat sin forskning i topprankade akademiska tidskrifter inom fältet bostads- och urbanforskning, liksom i andra mer disciplinära publikationer inom sociologi och samhällsvetenskap. Forskarna sprider också sitt arbete genom akademiska böcker, policyrapporter, debattartiklar, poddar och medieintervjuer, blogginlägg och sociala medier, både på engelska och på andra språk.

Ämnesföreträdare: Miguel A. Martínez

Statsvetenskap

I statsvetenskap studeras politik och makt. Forskningen behandlar bland annat hur samhällen styrs och bör styras, vilka som deltar i beslutsfattandet och hur aktörer som partier, medborgare, företag och intresseorganisationer interagerar. Vidare handlar statsvetenskap om det internationella politiska systemet, om krig och fred samt om de globala miljöutmaningarna. Frågor om kultur, diskurs och ideologi är centrala.

Statsvetenskap kan bidra till IBFs forskningsteman med allt från kunskap om styrning av städer, stadsdelar och bostadsområden till metoder för att analysera diskurser och idésystem.

Den statsvetenskapliga gruppen vid IBF bedriver kvalitativ och kvantitativ forskning om svensk och internationell bostads- och urbanpolitik. Forskningen utgår från olika teoretiska perspektiv och berör teman som svensk bostadspolitik, tillgång till bostäder, bostadsval, hur städer styrs och borde styras, gräsrotsmobilisering för lokalt inflytande och urban omställning, olika gruppers klimatpåverkan, det svenska välfärdssystemet, politiskt deltagande och AI-utvecklingens påverkan på politiskt engagemang. Gruppen bidrar också till utvecklingen av kvalitativa metodansatser.

IBF:s statsvetare publicerar böcker på välrenommerade svenska och engelska förlag, och artiklar i framstående tematiska bostads- och urbantidskrifter, ansedda
allmändisciplinära tidskrifter och tidskrifter i angränsande teman. Statsvetarna vid IBF medverkar också återkommande i skrifter för en bredare allmänhet.

Ämnesföreträdare: Kristina Boréus