Bok introducerar nytt begrepp inom den svenska rasismforskningen

Begreppet rasifiering är centralt när det gäller att förstå även det nya begreppet. Rasifiering är en beskrivning av sociala processer där människor kategoriseras och värderas utifrån föreställningar om ras, etnicitet och tillhörighet. I sin forskning har Irene Molina sett hur dessa föreställningar påverkar människors tillgång till resurser, arbete, bostäder och makt.

Men vad innebär egentligen raskapitalism?
– Begreppet är nytt på svenska och är en översättning av den engelska termen Racial Capitalism. Begreppet syftar på hur kapitalistiska system historiskt och i nutid är sammanflätade med processer av rasism, kolonialism och rasifiering. Grunden i teorin är att rasism och kolonialism föregår kapitalismen och därmed också är inbyggda i det kapitalistiska samhället, säger Irene Molina, professor i kulturgeografi vid IBF och en av redaktörerna bakom den nyutkomna antologin Exploring Racial Capitalism in the Shadow of the Swedish Model.

Trots att forskningen om raskapitalism har vuxit internationellt har fokus ofta legat på angloamerikanska kontexter. Irene Molina och hennes forskarkollegor Diana Mulinari, professor i genusvetenskap vid Lunds universitet och Anders Neergaard, professor i sociologi vid Linköpings universitet och verksam vid forskningsinstitutet REMESO, hoppas att boken kan bidra med ett efterlängtat nordiskt perspektiv genom att erbjuda både teoretiskt förankrade och empiriskt baserade analyser av Sverige.

Centrala frågor i boken är hur klass, ras och kön samverkar i skapandet av sociala relationer och institutioner. Författarna tar sin utgångspunkt i det teoretiska ramverket den svarta radikala traditionen (på engelska Black Radical Tradition) – ett tankesätt som har vuxit fram ur svarta erfarenheter av rasism och ojämlikhet och som betonar hur ras, klass och makt är nära sammanflätade.

– Den svarta radikala traditionen används för att analysera samhället på ett sätt som synliggör både förtryck och motstånd. Med hjälp av detta teoretiska perspektiv undersöks hur raskapitalism kan synliggöra dimensioner av den svenska välfärdsstaten som ofta förblir osynliga i mer traditionella analyser, säger Irene Molina.

Två övergripande frågor vägleder antologin: Hur kan perspektiv på raskapitalism anpassas till socialdemokratiska välfärdsstater som ofta framställs som distanserade från kolonialism och exploatering? Och vad blir synligt när dessa perspektiv appliceras på välfärdsstater, särskilt i skärningspunkten mellan klass, kön och ras?

Boken innehåller tolv kapitel skrivna av totalt 16 olika forskare. Bidragen i boken behandlar bland annat urbana och bostadsrelaterade frågor, migration, nationalism och arbetsmarknad. Gemensamt för kapitlen är en ambition att utveckla kritiska och mångdimensionella analyser av sociala relationer, där raskapitalism fungerar som ett analytiskt verktyg för att producera kunskap som utmanar rådande normer.

Antologin är ett resultat av arbetet inom Nordic Research Collective for Critical Racism Studies, ett nätverk som under det senaste decenniet spelat en viktig roll i att introducera ras- och kritiska perspektiv i svensk akademi. Samtidigt lyfter boken också fram det motstånd som dessa perspektiv ofta möter, inte minst i form av metodologisk nationalism (ett synsätt där samhället främst förstås inom nationalstatens ramar, vilket riskerar att osynliggöra globala samband och maktrelationer) och en kvarstående ”vi och dom”-logik där migranter konstrueras som studieobjekt snarare än som samhällsaktörer.

– Vi hoppas att vi med boken kan bidra till att fördjupa förståelsen av den svenska modellen – och till att utmana etablerade sätt att tänka om välfärd, jämlikhet och social rättvisa, säger Irene Molina.

Camilla Scheinert