”Hushållning” centralt i 1700-talets samhällssystem
Göran Rydén, professor i ekonomisk historia vid IBF, redogör i en ny artikel för hur idéer om hushållning var grundläggande för hur det svenska 1700-talssamhället var organiserat.
Begreppet hushållning var centralt i det svenska 1700-talstänkandet, och figurerade inom många olika genrer och på olika plan. Den överordnade principen var den gudomliga hushållningen, eller Oeconomia Naturae som den kallades av Linné. Inordnade i denna tänkte man sig en statlig hushållning och befolkningens privata hushållning. Det grundläggande draget i denna modell var den hierarkiska strukturen, med en husbonde som styrde över hushållets övriga medlemmar, det kunde vara gud, monarken eller den enskilde husbonden.
Tidigare forskning har främst diskuterat den nationella hushållningen. Göran Rydéns artikel, som bygger på en analys av centrala 1700-talstexter, visar också på betydelsen av den nationella hushållningen, men konstaterar samtidigt att denna alltid var kopplad till den gudomliga och privata hushållningen; staten hörde samman med gud och landets befolkning.
Tankar om hushållning fanns även på andra platser i det svenska samhället och inom bergsbruket talade man om en speciell brukshushållning. Artikeln betonar hur man tänkte sig det ”flitiga arbetet” som det kitt som höll samman de olika nivåerna av hushållning, där husbonden hade rätt att kräva arbete från hushållets övriga medlemmar.
(Bild borttagen)
Artikeln ”Balancing the Divine with the Private: The Practice of Hushållning in Eighteenth-Century Sweden” ingår i den nyutkomna antologin Cameralism in Practice. State Administration and Economy in Early Modern Europe. Redaktörer är Marten Seppel och Keith Tribe.