Betydelsen av första bostadsområdet för nyanlända
I Sverige har frågan om flyktingmottagningen och statens placeringspolitik diskuterats sedan början av 1980-talet. IBFs Roger Andersson vill med sin senaste forskning försöka bedöma betydelsen av det första bostadsområdet för nyanlända flyktingars senare arbetsmarknadsdeltagande.
Att många påbörjar sitt nya liv i Sverige i bostadsområden som har en hög andel invandrade är väl känt, men spelar det någon roll för senare arbetsmarknadsutfall? Och vilken roll spelar den egna etniska gruppens storlek i bostadsområdet, dess utbildningsnivå och sysselsättning?
Invandrade från Irak, Iran och Somalia i arbetsför ålder har följts i tio år och förutom att uppskatta effekterna av individuellt varierande egenskaper som ursprungsland, kön, ålder, utbildning och familjetyp studeras betydelsen av startområdet (”port-of-entry”).
Bland slutsatserna kan nämnas att sysselsättningsnivån i den egna etniska gruppen spelar stor roll, och särskilt för kvinnor, som annars generellt sett tycks missgynnas av etnisk klustring.
Medan mycket av placeringspolitiken inriktas mot att påverka fördelningen mellan regioner och kommuner över landet vill författarna påpeka att även kommunernas placeringspolitik är värd förstärkt uppmärksamhet.
Läs Roger Anderssons nya artikel i tidskriften International Migration Review: Port-of-Entry Neighborhood and Its Effects on the Economic Success of Refugees in Sweden