Klyftorna driver segregationen

(Bild borttagen) Che-Yuan Liang

– Att försöka hitta sådana effekter är viktigt för att kunna ta korrekta politiska beslut. Vi har tillgång till en unik databas på IBF som gör att vi kan forska på dimensioner som inte har varit forskade på tidigare. Vi kan till exempel kontrollera för grannskapseffekter som helt enkelt betyder vilken effekt ditt grannskap har på din utbildning, ditt kontaktnät med mera. Vi kan också skilja på bruttoinkomst och disponibel inkomst, vilket är viktigt med tanke på effekterna av omfördelningspolitiken, säger IBFs lektor i bostads- och urbanekonomi Che-Yuan Liang.

Databasen GEO-Sweden gör det möjligt att undersöka inkomstojämlikhet på kommunnivå och segregation inom kommunerna i de olika kommundelarna. Databasen består av uppgifter om inkomst och bostadsområde för hela Sveriges arbetsföra befolkning mellan 1991-2014. Det är också möjligt att identifiera flyttmönster i databasen. Eftersom individer som flyttar in till en kommun inte är påverkade av befintliga grannskapseffekter i kommunen går det att sortera ut grannskapseffekter från sambandet mellan ojämlikhet och segregation.

– Inkomstsegregationen har ökat med 51% för bruttoinkomst och 43% för disponibel inkomst under mätperioden. Samtidigt har inkomstojämlikheten ökat med 33% för bruttoinkomst och 62% för disponibel inkomst. Att den stigande trenden är tydligast för disponibel inkomst beror på att man från 2004 minskade den offentliga omfördelningen i form av till exempel jobbskatteavdragen. Det verkar som att ojämlikhet och segregation tydligt följs åt över tid och att kommuner som haft större ökning i ojämlikhet också har upplevt en större ökning i segregation, säger Che-Yuan Liang.

Che-Yuan Liang menar att ojämlikhet i bruttoinkomst kan förklara mer än hälften av den ökning i segregation som Sverige har upplevt under mätperioden. Resultaten antyder också att segregation huvudsakligen sker efter inkomstförmåga och inte efter konsumtionsförmåga.

– Det betyder att vi måste minska den ojämlika fördelningen av bruttoinkomster om vi vill minska segregationen, medan omfördelningspolitiken inte direkt påverkar segregationen, säger Che-Yuan Liang.

I studien undersöks också effekter på låginkomstområden och Che-Yuan Liang menar att det som driver segregationen mest är ökningen av andelen fattiga i Sverige, där fattigdom är definierat som de med löner under den nationella 25:e percentilen.

– En ökning av andelen fattiga ökar koncentrationen av fattiga till låginkomstområden där många fattiga redan bor. Den drivande mekanismen verkar vara att de med låg inkomstförmåga ofta bara har råd att bo i låginkomstområden och att de som har högre inkomster undviker de områdena. När ojämlikheten ökar i en kommun ökar befolkningstätheten, samt andel unga, lågutbildade och utlandsfödda i låginkomstområden, säger Che-Yuan Liang.