Den offentliga debatten stigmatiserar förortsområden

Genom att studera 200 riksdagsmotioner och 250 nyhetsartiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter har Karin Backvall studerat hur så kallade utsatta områden framställs i den offentliga debatten.

Vanliga teman i tidningarnas bevakning av bostadsområden som beskrivs som utsatta var segregation, brottslighet, brist på integration och fattigdom. I avhandlingen konstateras också att terrorism och terrorverksamhet är ett nytt tema sedan några år tillbaka. Studien visar att särskilt höghusområden som byggdes under Miljonprogrammet i hög grad förknippas med allvarliga problem såsom kriminalitet och våld och att både områdena och de boende ofta framställs som kulturellt annorlunda och osvenska. De boende identifieras ofta antingen som offer eller som ansvariga för problemen.

– En av de viktigaste slutsatserna är att det finns en fortsatt stark negativ framställning av dessa bostadsområden som ofta bygger på stereotypa skillnader mellan vad som uppfattas som ”svenskt” och ”osvenskt”, där det som är osvenskt också ofta framställs som sämre än det svenska. Det är problematiskt när människor jämförs och ställs mot varandra på det sättet, förklarar Karin Backvall.

Även studien av hur boendesegregation beskrivs politiskt i riksdagsmotioner mellan åren 1996-2016 visar skillnader i framställningen mellan vad som uppfattas som svenska och osvenska bostadsområden.

– Antalet motioner som utgår från en uppdelning mellan ”svenskar” och ”invandrare” minskar över tid, men det finns fortfarande många motioner som utifrån uppfattningar om kultur och etnicitet skuldbelägger personer med invandrarbakgrund som orsak till bostadssegregationen i samhället. Samtidigt verkar ordet ”utanförskap” ha blivit ett nytt sätt att beskriva det osvenska.

I analysen av tidningsartiklarna fann Karin Backvall att tidningarna gärna använde ett dramatiskt språk för att beskriva förorter som misslyckade och oattraktiva. Resultaten återspeglar tidigare internationell forskning om hur medier framställer olika bostadsområden och tillskriver dem olika egenskaper utifrån vilka etniska grupper som bor där.

I en vidare undersökning visade det sig att tidningens ideologiska tillhörighet spelade stor roll för hur orsakerna till segregation beskrevs. På ledarplats sökte liberala Dagens Nyheter i större grad individuella och lokala förklaringar, medan socialdemokratiska Aftonbladet gärna såg strukturella förklaringar till segregation.

Karin Backvall är förvånad över att ingen av tidningarna verkar reflektera över bilden som ges av dessa bostadsområden. Hon är skeptisk till begreppet utsatta bostadsområden och i avhandlingen pratar hon istället om stigmatiserade bostadsområden.

– Det är både intressant och problematiskt att ingen av de undersökta tidningarna verkar uppmärksamma stigmatisering som ett problem. En förklaring kan ligga i vilka typer av nyheter som anses vara intressanta, men också att de vanliga framställningarna av utsatta områden helt enkelt betraktas som oproblematiska. Syftet med avhandlingen är att uppmärksamma hur sättet att beskriva bostadsområden både kan upprätthålla och ge upphov till nya former av diskriminering, säger Karin Backvall.

Läs mer
Hela avhandlingen Constructing the Suburb: Swedish Discourses of Spatial Stigmatisation finns i publikationsdatabasen DiVA.