Ny studie om ungdomslägenheters effekter på studier och barnafödande
Inträdet i vuxenlivet kan försvåras av att det råder brist på bostäder i orter där unga vuxna har större möjligheter att studera och få arbete. Vilka långsiktiga effekter kan bostadsbrist för unga få? Är tillgång till bostad tillräckligt för att främja studier och familjebildande?
För att motverka en sen etablering på bostadsmarknaden görs bland annat satsningar på att öka antalet ungdomslägenheter öronmärkta för unga vuxna. Dessa lägenheter har dock kritiserats för att vara små och i huvudsak vara anpassade till studentlivet, snarare än att främja familjebildande och barnafödande. Om bostadsmarknaden inte erbjuder möjligheter att kunna flytta vidare till bostäder som är bättre anpassade för familjeliv – vilka effekter får det på längre sikt vad gäller utbildning och barnafödande?
Det är frågor som Cecilia Enström Öst, forskare i nationalekonomi vid IBF och Mats Wilhelmsson, professor i tillämpad finansiell ekonomi vid KTH, undersöker i en nyligen publicerad artikel.
– Vi upptäckte att det finns ett begränsat antal studier som har undersökt vilka effekter bostadsbrist kan få på studier och familjebildande på längre sikt, säger Cecilia Enström Öst.
Deras studie visar att bostäder som byggs för ett mer kompakt boende, det vill säga med liten boyta och med kokvrå eller kokskåp, är fullt tillräckliga om syftet är att främja högre utbildning. Att skapa små, lättillgängliga bostäder, verkar dock inte vara tillräckligt om syftet är att främja barnafödande – tvärtom.
Resultatet från studien, som är publicerad i Journal of Policy Modeling, visar istället att detta kan hämma familjebildandet. Människor väntar med att skaffa barn tills det finns möjlighet att flytta vidare i sin bostadskarriär. Nästa steg i karriären behöver dock inte vara ett hus, som flera tidigare studier indikerat.
– Att etablera sig på bostadsmarknaden via en ungdomslägenhet, men sedan ha möjlighet att flytta vidare till en större hyreslägenhet, verkar också ha en positiv effekt på barnafödande. Effekten är dock ännu större för de som flyttar till bostadsrätt eller äganderätt, säger Cecilia Enström Öst.
För att kunna studera effekten av just tillgång till olika typer av bostad, och kunna skilja den från individers olika preferenser vad gäller studier och familjebildande, har forskarna studerat och jämfört två grupper av unga vuxna. En grupp fick tillgång till ungdomsbostäder via ett projekt där 150 ungdomslägenheter skapades i Stockholms innerstad. Denna grupp har sedan jämförts med en grupp individer som inte fick samma möjlighet, men som liknar den andra gruppen vad gäller familjebakgrund och uppväxtförhållanden.
Studien finns att läsa på Science Direct:
"The long-term consequences of youth housing forchildbearing and higher education"