Skolvalet har ingen större inverkan på individers framtida utbildning och inkomster

(Bild borttagen) Inom ramen för ett större forskningsprojekt om skolvalet har forskare från IBF undersökt om barn som väljer att gå i en annan skola än den närmast hemmet når högre utbildning jämfört med barn som inte väljer skola och istället går i den närmaste skolan. I studien använde forskarna registerdata för alla elever som slutade nian under åren 2000-2002, totalt över 265 000 personer.

Genom att utveckla en ny metod för att uppskatta skolupptagningsområden kunde de jämföra gruppen som valde skola med den som inte valde skola.
– Alla elever som inte gick i den skola som låg närmast hemmet bedömdes att ha gjort ett aktivt skolval. Det visade sig att 33,6 % av eleverna gick i en annan skola än den som låg närmast hemmet, berättar Susanne Urban, docent och lektor i sociologi vid IBF.  

Resultaten bekräftar tidigare studier som visar att skolvalet förstärker skolsegregationen, eftersom det i stor utsträckning är barn till föräldrar med hög utbildning och höga inkomster som väljer att gå i en annan skola än den som ligger närmast. Skolorna som valdes var skolor med större andel svenskfödda elever, vars föräldrar också hade högre utbildning och inkomster.
– Effekten av skolvalet blir därmed att den socioekonomiska och etniska skolsegregationen förstärks. Skillnaderna är ganska små, men det påverkar ändå segregationen.

När det gäller elevernas framtidsutsikter visar dock studien att elever som hade valt att gå i en skola längre bort från hemmet vid 27 års ålder ändå hade ungefär samma utbildningsnivå som de elever som gick i skolan som låg närmast. Undantaget är elever med utrikes födda föräldrar och elever som bor i resurssvaga bostadsområden.

(Bild borttagen) Ny forskningsmetod. De blåa fyrkanterna är skolor. Voronimetoden skapar skolupptagningsområden (mittenbilden). Röda prickar är eleverna som anses ha valt skola om de går i en skola i ett annat skolupptagningsområde än där de bor.

Elever som är födda i Sverige med utrikes födda föräldrar når i genomsnitt högre utbildningsnivå jämfört med barn till inrikes födda föräldrar. Genom att välja skola förbättrar de sin framtida utbildningsnivå ytterligare. Även elever som bor i resurssvaga områden förbättrar sin framtida utbildningsnivå genom att välja skola. Däremot hade elever från dessa bostadsområden som inte valde skola generellt sett sämre utbildningsnivå tolv år senare, jämfört med elever från andra områden.

Forskarna har även studerat hur elevernas inkomster har påverkats av skolvalet och slutsatserna är desamma som för utbildning.
–  För de flesta verkar det inte ge någon långsiktig effekt att välja bort den närmaste skolan. Det kan dels tyda på att skolorna, åtminstone i början av 2000-talet, var relativt likvärdiga, och dels att många elever inte aktivt väljer att gå i en skola med bättre förutsättningar. Däremot vet vi att skolsegregationen har ökat sedan de elever vi har följt i vår studie lämnade nian och därför tror jag att skolvalet kommer att ha större betydelse för de elever som lämnar skolan idag, säger Susanne Urban.