Stor studie om äldres boendepreferenser i mindre kommuner
Vad kan få äldre människor i mindre kommuner att flytta från sina småhus för att göra plats för yngre barnfamiljer? Vad är socialt hållbart boende utanför större tätorter? Ett nytt forskningsprojekt vid IBF vill kasta ljus över dessa frågor.
De hushåll som överväger att bosätta sig i mindre kommuner tenderar att ha preferenser för småhus med tillgång till grönområden och trädgård. Dessa bostäder innehas dock i hög utsträckning av äldre. Någon omfattande nyproduktion av bostäder är inte realistiskt och för att skapa möjligheter för inflyttning av barnfamiljer krävs det därför att äldre är villiga att flytta från sina hus.
I Formas-projektet Äldres boende och flyttningar i mindre orter och på landsbygden i Sverige – socialt hållbara boendeformer, flyttkedjor och bostadsförsörjning i små kommuner skall forskarna tillsammans med Storfors kommun och Stiftelsen Björkåsen undersöka hur sådana flyttkedjor kan komma till stånd. Projektet ska även studera hur socialt hållbart boende för äldre kan säkerställas, samtidigt som ett effektivare utnyttjande av ett befintligt bostadsbestånd kan generera en ekonomisk och socialt hållbar omflyttning inom mindre kommuner i Sverige.
– Dessa kommuner brottas ofta med sjunkande befolkningstal och alltmer kostsam samhällsservice. Vi vill undersöka hur kommunerna kan behålla en äldre befolkning och samtidigt stimulera inflyttningen av yngre hushåll. Forskningsprojektet tar avstamp i begreppet socialt hållbara livsmiljöer; kommuners möjligheter att tillsammans med framförallt civilsamhällets aktörer upprätthålla den service och sociala nätverk som krävs för ett gott liv för alla i en kommun, säger projektledare Andreas Alm Fjellborg, forskare i kulturgeografi vid IBF.
I huvudsak kommer Andreas Alm Fjellborg att analysera de äldres flyttmönster genom en kvantitativ studie, där han med hjälp av registerdata undersöker hur övergripande aspekter som konjunktur, bostadsprisutveckling och individfaktorer (såsom utbildningsnivå, inkomst och hushållssammansättning) påverkar äldres flyttbenägenhet. Frågor som han vill få svar på är hur mobiliteten på bostadsmarknaden för människor över 55 år har utvecklats över tid, i vilken utsträckning mobiliteten bland äldre påverkas av förändringar i beskattningssystemet för fastigheter och vart och i vilken utsträckning äldre flyttar från småhus till flerfamiljshus.
Dessutom vill han ta reda på vad personer över 65 finner attraktivt i boendet, både när det gäller småhus och flerfamiljshus belägna i mindre kommuners centralort. Detta görs med kvalitativa metoder som intervjuer och fokusgrupper. Med hjälp av materialet vill Andreas Alm Fjellborg analysera hur arbetet med beståndet av flerfamiljshus kan påverka flyttkedjor inom kommunen.
– Utgångspunkten är känslan och uppfattningen om tillhörighet, platskänsla och många äldres vilja att åldras i hemmet. Forskningsfrågorna kommer att handla om vad äldre uppfattar som attraktivt i boendet utanför större städer, hur sociala nätverk formas i mindre kommuner och hur kommuner och civilsamhället kan stärka sociala nätverk och socialt hållbara boendemiljöer, säger Andreas Alm Fjellborg.
Om projektet
Närmare 23 % av Sveriges befolkning bor i en kommun som kategoriseras som ”mindre stad/tätort” eller har ännu mer landsbygdsprägel. Det finns en överrepresentation av äldre i befolkningen i dessa kommuner. 28,5 % av den svenska befolkningen över 65 bor i mindre kommuner, medan motsvarande siffra för personer under 24 år är 21 % – en viss underrepresentation.
Projektet Äldres boende och flyttningar i mindre orter och på landsbygden i Sverige – socialt hållbara boendeformer, flyttkedjor och bostadsförsörjning i små kommuner startade hösten 2023 och redovisas under 2026. Forskningsresultaten ska också spridas till andra mindre kommuner som kan dra nytta av dem.
Projektledare: Andreas Alm Fjellborg, forskare i kulturgeografi vid IBF
Kontaktperson i Storfors: Ann-Louise Izindre, verksamhetsutvecklare på Storfors kommun