Lägre bostadspriser i områden som hamnar på polisens lista

Ett rött monopolhus är placerat på en 1000-kronorssedel

Vad händer när ett bostadsområde betecknas som "utsatt"? Hur påverkar det hur området uppfattas och får det någon konsekvens för bostadspriserna? En ny nationalekonomisk studie har tittat närmare på dessa frågor.

Polisens rapporter kring "utsatta områden" har fått stort genomslag både i den politiska debatten och i media. När ett bostadsområde listas som "utsatt" av polisen påverkar det hur området uppfattas, vilket i sin tur leder till en negativ påverkan på bostadspriserna, enligt den nya studien som presenteras i Ekonomisk debatt.

– Flera debattörer har sedan länge påtalat att listorna kan stigmatisera, och påverka områdena negativt. Än så länge har detta i första hand varit en hypotes. Vi visar i vår empiriska studie att detta påstående också har viss bäring i data. I längden har detta också potentiellt betydelse för individerna som bor i dessa områden. Det finns till exempel tidigare amerikanska studier som visar att individer boende i områden som har dåligt rykte har svårare att ingå ekonomiska överenskommelser. Sådana följder är såklart möjliga även i en svensk kontext, säger Henrik Andersson, forskare i nationalekonomi på IBF och en av medförfattarna till artikeln.

Sedan 2015, har polisen publicerat rapporter där ett sextiotal områden listas som "utsatta," "riskområden" och "särskilt utsatta." Var ett område hamnar på listan beror på flera olika kriterier, så som låg socioekonomisk status och förekomsten av parallella samhällsstrukturer. Många kommuner jobbar aktivt med att förbättra utsatta områden med målet att få bort områdena från listan. Därmed kan man se att polisens lista har stor påverkan på hur olika bostadsområden uppfattas.

Ett sätt att undersöka hur ett områdes rykte påverkas av att vara med på polisen lista är att undersöka genomsnittspriserna på sålda bostäder. Studien finner en negativ effekt på priserna, både på kort och längre sikt. Under det första året efter att ett område tagits upp på listan sjunker i genomsnitt priserna med 3,7 procent i jämförelse med det förväntade. Efter sex år hade priserna på bostadsrätter sjunkit med 6,5 procent i genomsnitt. Nedgången varierar mellan områden, då vissa förblir oförändrade och andra har stora nedgångar. 

– Vi tolkar minskningen i bostadspriser som att listningen i genomsnitt minskade efterfrågan på bostäder i dessa bostadsområden. Exakt anledning till varför effekten varierar mellan områden är inte uppenbart. En faktor som tycks ha haft betydelse är att lokalmedia rapporterade om händelsen i varierande grad, säger Henrik Andersson.

 

Artikel

Artikeln finns att läsa i Ekonomisk debatt:

Polisens lista över utsatta områden minskar efterfrågan på att bo i de utpekade områdena

Författare är.

  • Che-Yuan Liang, docent och lektor i nationalekonomi vid IBF
  • Fabian Brunåker, doktorand i nationalekonomi vid nationalekonomiska institutionen
  • Greta Fredriksson, doktorand i nationalekonomi vid IBF
  • Henrik Andersson, docent och forskare i nationalekonomi vid IBF
  • Ina Blind, lektor i nationalekonomi vid Högskolan Kristianstad
  • Jakob Granath, doktorand i nationalekonomi vid nationalekonomiska institutionen
  • Matz Dahlberg, professor i nationalekonomi vid IBF

 

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin