Kommuner tolkar bostadsförsörjningsansvar för flyktingar på olika sätt
I projektet "Grindvakt för de oönskade? En kunskapsöversikt kring länken mellan kommunal bostadspolitik och bosättningen av socialt utsatta grupper" undersöks hur kommuners bostadspolitik kan användas som metod för att begränsa bosättningen för utsatta grupper i allmänhet och flyktingar i synnerhet. Resultaten redovisas i en ny rapport.
– Studien fokuserar på en förbisedd dimension av bostadspolitiken, nämligen hur den kan användas som ett verktyg för att utestänga utsatta grupper från långsiktig bosättning. Vi fokuserar både på socialt och ekonomiskt utsatta grupper och mer specifikt på personer med flyktingbakgrund, säger Emma Holmqvist, forskare i kulturgeografi vid IBF och en av forskarna bakom rapporten.
Svensk bostadspolitik i allmänhet betraktas som universell, dvs. fördelningen av hyresbostäder sker utifrån kötider och inte behov, men att det offentliga ändå hanterar tilldelningen för vissa utsatta grupper på särskilt sätt. Sådana grupper saknar kötider och har en svagare ställning på arbetsmarknaden. Tidigare forskning visar att medan vissa kommuner erbjuder personer med flyktingbakgrund och andra socialt utsatta grupper permanenta bostäder så anordnar de flesta bara temporära boendelösningar.
För att överblicka fältet och undersöka hur lokala beslutsfattare kan använda bostadspolitiken som ett verktyg för att agera grindvakter och därigenom utestänga utsatta grupper, använde forskarna en systematisk litteraturöversikt.
Resultaten visar att olika sorters politik som syftar till att utestänga utsatta grupper har snarlika effekter oavsett i vilket sammanhang som politiken tillämpas. I litteraturen görs en distinktion mellan metoder som avsiktligt utesluter respektive när detta blir en oavsiktlig konsekvens. Att kommuner i Sverige tolkar sitt bostadsförsörjningsansvar olika, leder till ojämlikhet och avsteg från likabehandlingsprincipen.
Analysen visar också att lagar och reglers utformning samt ekonomiska resurser spelar en viktig roll i utfallet av förd bostadspolitik. Inte minst intar fenomenet social dumpning en central roll i den svenska litteraturen. Det har också skett en normförskjutning både i Sverige och internationellt vad gäller vad som anses vara samhällets ansvar kontra individens ansvar i bostadsförsörjningsfrågan, men också att bristen på adekvata bostäder för utsatta grupper är ett allvarligt problem både i Sverige och i många andra länder.
– Denna normförskjutning behöver uppmärksammas och konsekvenserna av den analyseras, för att allas rätt till bostad ska kunna tillgodoses på bättre och mer jämlikt sätt, säger Emma Holmqvist.
Rapport
Grindvakt för de oönskade? En kunskapsöversikt kring länken mellan kommunal bostadspolitik och bosättningen av socialt utsatta grupper
Författare. Gustav Lidén, Emma Holmqvist, Joel Jacobsson, Kristoffer Jutvik, Jon Nyhlén