Samtal om idéer, utvärdering och samhällsförändring knyter an till Evert Vedung, både som person och forskare. I förordet till beskriver bokens redaktörer Marianne Danielsson och Nils Hertting Evert Vedung som ett samtalets man.

– Boken uppmärksammar en lång och imponerande forskargärning. Och det är en pågående gärning. Vi ser inga tecken på att den skulle vara slut. Tvärtom. Vid 86 års ålder pågår samtalet och boken kan ses som ett smörgåsbord av inlägg i viktiga samhällsdiskussioner som Evert fortfarande deltar i, säger Nils Hertting.

Bland de 28 medverkande författarnas finns bidrag som väl återspeglar Evert Vedungs breda och mångfacetterade forsknings-och samhällsintresse. Här finns bidrag om varför och hur man bör analysera politikens idéer, bidrag om hans empiriska intresse för bostadspolitik och samhällsplanering, liksom flera kapitel om utvärdering och kunskapsproduktion.

– Det vi som redaktörer finner särskilt roligt är att det stora flertalet bidrag i boken faktiskt är mer än hyllningsord. Det är genuina uttryck för att Evert på punkt efter punkt på ett pregnant sätt framfört argument som vi som kolleger har skäl att ta på stort allvar och förhålla oss till. Det betyder ingalunda att vi alltid är eniga med honom, men väl att det alltid finns skäl att just samtala – i skrift eller tal – med honom, fortsätter Nils Hertting.

Ett exempel är Bo Bengtssons kapitel om svensk hyrespolitik och närmare bestämt om utvärdering av svensk hyrespolitik. Bo Bengtsson kritiserar här en föreställning om problem med så kallad målutvärdering, som Evert Vedung formulerat: Politiska mål är ofta vaga och oklara till följd av kompromisser och förhandlande och ger därför dålig vägledning för den som utvärderar. Vedung har därför i flera verk föreslagit att den som utvärderar ska knyta an till olika mål som olika aktörer kan tänkas tillskriva en politisk intervention. I Bengtssons kapitel föreslås en förtydligad väg. Utvärderingen bör utgå från de politiskt beslutade målen och, med Bo Bengtssons terminologi, betrakta dem som institutionaliserade intentioner som får en självständig ställning oberoende vad de beslutande aktörerna själva i andra sammanhang läser in i besluten.

Även bokens redaktörer bidrar med ett i högsta grad samhällsrelevant kapitel. Marianne Danielsson och Nils Hertting lyfter fram ett dilemma rörande implementering, som är ett annat av Evert Vedungs forskningsfält: Under lång tid har det argumenterats för att det är klokt att involvera medborgarna som deltagare i implementeringen av beslutad politik. Medborgare och brukare bidrar med lokal kunskap, förankring och legitimitet som förväntas underlätta politikens genomförande. Ändå, hävdar författarna, visar erfarenheterna att det är genuint svårt att få tillstånd tydliga och varaktiga processer för medborgarmedverkan och tar i sitt kapitel idén om deltagarbaserad samhällsplanering som exempel. Problemet handlar om att i offentlig politik förena jämlikhet på valdagen med i implementering. För att göra varje deltagande medborgares insats lika mycket värd är deltagandet i den representativa demokratin i princip begränsat till röstning i val. Endast i öppna, fria politiska val, där varje röst räknas lika kan effekterna av medborgarnas ojämlikheter vad gäller materiella, sociala och intellektuella resurser minimeras.

– Ett mer omfattande inslag av deltagarbaserad samhällsplanering riskerar att resursstarka ges utrymme på de resurssvagas bekostnad. Samtidigt finns det många goda argument för att bjuda in medborgare till ett mer direkt deltagande. Man kan säga att det här uppstår en grundläggande mål- eller värdekonflikt kring organiseringen av samhällsplaneringen. Denna underliggande konflikt formuleras sällan explicit men, menar vi, kan hjälpa oss att förstå svårigheterna att implementera idén om en deltagandebaserad planering, säger Nils Hertting.

”Boken träffar mig precis”

Det var en glad och överraskad Evert Vedung, som tog emot boken Samtal om idéer, utvärdering och samhällsförändring tidigare i år.

Hur sammanfattar man ett forskarliv? Det är inte helt lätt när det gäller en så aktiv forskare som statsvetaren och IBF-veteranen Evert Vedung. Evert Vedung är professor emeritus i statskunskap med inriktning mot bostads- och urbanpolitik vid IBF. Han disputerade på doktorsavhandlingen Unionsdebatten 1905 för över 50 år sedan och är fortfarande aktiv forskare. Från att tidigt i karriären ha fokuserat mycket på traditionell statsvetenskaplig idéanalys har hans forskning med åren kommit att handla om bland annat energipolitik, miljöpolitik och storstadspolitik.

Under alla år som forskare har Evert Vedung varit aktiv med att ge ut publikationer – såväl vetenskapliga som mer populärvetenskapliga. Hans bok Utvärdering i politik och förvaltning har översatts till sju språk (inklusive koreanska och ukrainska) och används flitigt i samhällsvetenskapliga utbildningar. Evert Vedung berättar att han nu arbetar med den fjärde upplagan på svenska och den andra på engelska.

– Offentlig utvärdering handlar egentligen om en central fråga. Det handlar om att se om politiska styrmedel och verksamheter implementeras väl och är effektiva, säger Evert Vedung.

Vid sidan om utvärdering är offentlig implementering ett område som Evert Vedung har studerat under många år. Här råder dubbelhet menar han:

– Det talas om implementering (genomförande) av offentlig politik och insatser men också om implementering av resultat från utvärderingar av offentlig politik och insatser. Implementering sker på två nivåer vilket kan förvirra en del, även forskare.

Resultatet av utvärderingar ska alltså användas och implementeras eller i vart fall vara användbara, men här är ett problem att det ofta inte sker, enligt Evert Vedung, som tycker att diskussionen kring dessa frågor är en viktig del av den nyutkomna boken.

Han lyfter också gärna fram statsvetaren Li Bennich-Björkmans kapitel i boken, som utgår från Evert Vedungs doktorsavhandling Unionsdebatten 1905. Den handlar om unionsupplösningen mellan Sverige och Norge och varför det inte blev krig när Norge ensidigt trädde ut ur unionen med Sverige. Den fredliga lösningen har väckt intresse när det gäller andra unionsupplösningar (secessioner) runt om i världen. Li Bennich-Björkman, skytteansk professor i statskunskap vid Uppsala universitet, tar Ukrainakriget som exempel på en krigisk konsekvens av en annan skilsmässa: den mellan Ryssland (Sovjetunionen) och Ukraina. En förklaring kan enligt Bennich-Björkman vara det intensiva givandet och tagandet i linje med Evert Vedungs idé om rationella samtal i det svensk-norska fallet, men inte i det rysk-ukrainska.

När Li Bennich-Björkmans kapitel kommer på tal har Evert Vedung som alltid en anekdot att dra fram ur bakfickan. Han berättar om hur han vid ett möte med Riksdagens talman Björn von Sydow föreslog att de inför högtidlighållandet av 100-årsdagen för unionsupplösningen med Norge skulle låta översätta de stenograferade protokollen från det hemliga utskottet i riksdagen som hölls i samband med unionsupplösningen. Dittills hade ingen kunnat läsa dem. Talmannen blev väldigt förtjust i idén.

– Kruxet var att ingen av stenograferna som arbetade i Riksdagen i början av 2000-talet begrep stenografin från 1905. Vi fick leta. Efter idogt sökande fann vi en person i hela Sverige som hade detta som hobby. 2005 kunde de nyutgivna protokollen sedan överräckas till den norske Stortingspresidenten av den svenske talmannen i det gamla riksdagshuset, i samma byggnad där hemliga utskottet sammanträdde och protokollen stenograferades ett sekel tidigare, berättar Evert Vedung.