Marknaden kan inte lösa klimatkrisen

Montage av olika förnybara energislag; solceller och vindkraft mot en solnedgång. I förgrunden bildar blå linjer konturerna av en elekrifierad lastbil.

Foto: Mostphotos

Tänk om vi har fått vår förståelse av kapitalism och klimat om bakfoten? Tänk om problemet inte är att övergången till förnybar energi är för dyr, utan att det inte är tillräckligt lönsamt att rädda planeten? Tänk om det är tron på att marknaden ska lösa klimatkrisen som är det största hotet mot mänskligheten i vår tid? Dessa frågor ställer sig IBF:s professor i kulturgeografi Brett Christophers i sin nya bok The price is wrong – Why capitalism won’t save the planet.

Porträtt på Brett Christophers.

Brett Christophers. Foto: Mikael Wallerstedt.

Boken, som fått mycket uppmärksamhet internationellt, hade fram till en artikel i Aftonbladet i somras fått liten uppmärksamhet i Sverige – trots att frågorna som Brett Christophers lyfter är högaktuella, bland annat i ljuset av debatten kring finansiering av ny kärnkraft i Sverige.

I boken argumenterar Brett Christophers för att den globala ekonomin går för långsamt mot hållbarhet eftersom avkastningen på gröna investeringar är för låg. Priset för förnybar energi kan vara hur billigt som helst men investerare bryr sig inte om det utan det är utsikterna att göra vinst som avgör om de ska investera eller inte. Kapitalister investerar för att vinsterna är höga och stabila, inte när priserna är låga och osäkra. Christopher tes är att om vi förlitar oss på marknaden så kommer alldeles för få investeringar i förnybar energi att göras.

– Sedan slutet av 2010-talet har allt fler stater slutat att subventionera utbyggnaden av förnybar energi eftersom priserna nu är låga. Tanken var att privata företag skulle fortsätta den omställning som statliga subventioner satte igång. Men problemet är att investeringar drivs av vinst, inte pris. Att driva sol- och vindkraftsparker förblir en marginell verksamhet som är beroende av staters ekonomiska stöd, säger Brett Christophers, professor i kulturgeografi vid IBF.

I boken redovisar han hur utvecklingen av alternativ till fossileldade kraftverk har gått alldeles för långsamt. 1985 genererade fossilbränsleeldade kraftverk 64 procent av elektriciteten globalt. 2022 var det 61 procent. Och trots allt prat om marknader är det statsbidrag som stöttar gröna näringar. Världens största producent av vind- och solenergi, USA:s NextEra Energy, medger att de "är mycket beroende" av statligt stöd.

– El är ett exempel på en resurs som i grunden inte lämpar sig för att prissättas och handlas med. De utarbetade marknadsstrukturerna som byggts upp för att gå från fossila bränslen till förnybar energi är inte hälsosamma. Eftersom vi inte har löst problemet med effektiv lagring, slösas dessutom förnybar energi bort i stor skala. År 2020 kasserades till exempel nästan en femtedel av vindkraften från skotska vindkraftsparker, säger Brett Christophers.

Det råder förhållandevis stor enighet kring att en av de viktigaste faktorerna för att bromsa klimatförändringarna är att producera grön el och elektrifiera så mycket som möjligt, liksom att de ekonomiska barriärerna kring detta inte längre finns. Brett Christophers budskap i boken är tydligt: Ett aktivt engagemang i att forma framtiden är avgörande och en sådan uppgift är för viktig för att överlåtas till marknaden.

– Vi kan inte förvänta oss att marknaden och den privata sektorn ska lösa klimatkrisen när vinsterna som är deras livsnerv förblir oattraktiva. Lösningen, som jag ser det, är att staten måste gå in och ta ett större ansvar för styrningen av omställningen. Endast staten har både den ekonomiska kapaciteten och den logistiska och administrativa kapaciteten för att leverera de biljoner dollar i årliga investeringar i sol och vind som kan hindra planeten från att brinna upp, säger Brett Christophers.

Om boken

Omslag The Price is Wrong.

Författare: Brett Christophers

Titel: The price is wrong – Why capitalism won’t save the planet

Språk: Engelska

ISBN: 9781804292303

Förlag: Verso Books

Antal sidor: 432

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin