När hem förstörs: Att forska på de geografiska och sociala konsekvenserna av bortträngning

När hyrorna stiger kraftigt i samband med renoveringar sätts en komplex kedja av händelser i rörelse – en process som kräver djupgående studier och en kombination av forskningsmetoder.

Studien, som nyligen publicerats i tidskriften International Journal for Urban Regional Research, fokuserar på två renoverade hyresområden i Uppsala. Den visar överraskande nog att det främst är låginkomsttagare som stannar kvar i området trots ökade boendekostnader. Samtidigt förändras inte nödvändigtvis områdets socioekonomiska status, trots höjda hyror och ökad omflyttning. De med högre inkomster flyttar ut, medan nya låginkomsttagare flyttar in.

– Bortträngning innebär att marginaliserade grupper förlorar sina hem när städer omvandlas och boendekostnaderna ökar. Att studera detta fenomen är en utmaning och har av forskare beskrivits som att "forska på det osynliga". Processen är komplex, utdragen över tid och påverkar såväl individer som hela bostadsområden. När grannar flyttar förändras den sociala dynamiken, relationer bryts, och upplevelsen av trygghet minskar när människor förlorar kontrollen över sitt boende, säger Åse Richard, en av forskarna bakom studien.

Den vanliga frågan – "hur många har flyttat?" – ger enligt Richard en förenklad bild som underskattar både bortträngningens omfattning och dess sociala konsekvenser. Genom att använda en så kallad "dialektisk mixad-metodik", som kombinerar statistiska och kvalitativa metoder, har forskarna i den aktuella studien lyckats synliggöra aspekter av bortträngning som tidigare förbisetts.

– Studien visar att hyreshöjande renoveringar leder till ökad utflyttning, men även till en ökad omflyttning inom områden. Äldre personer, ensamstående mammor och människor med utländsk bakgrund utvecklar olika strategier för att kunna bo kvar. Vissa flyttar till mindre bostäder, andra tar in inneboende, vilket bland annat leder till ökad trångboddhet, säger Åse Richard.

De som lyckas stanna kvar vittnar om att även en kort flytt inom ett område kan leda till ökad ensamhet och isolering. Dessutom skapar en omfattande förekomst av så kallade korttidskontrakt en osäkerhet i området flera år innan renoveringarna ens påbörjas.

Genom en nära dialog under projektets samtliga faser har forskarna kombinerat statistiska metoder med plats-baserad kunskap och etnografiska studier, och därmed kunnat synliggöra bortträngningens mångfacetterade sociala konsekvenser.

Studien har nyligen publicerats i tidskriften International Journal for Urban Regional Research och ger nya insikter i den pågående debatten om bostadspolitik och rättvis stadsutveckling.